Inte frisk, inte sjuk

Det händer ingenting riktigt med formen här. Har vilat från träning i en vecka men det händer inget. Blir inte friskare men inte heller sjukare. Fortfarande fast i samma spår alltså. Imorgon tänkte jag testa hur kroppen svarar på lite träning för nu är jag trött på att vila.

Jag har klurat lite på vad som kan vara bra utmaningar framåt. Kikat på lite löplopp och ramlade över The Run. Det är lite halvhemligt vad det är, allt som avslöjas är att det är ett löplopp utöver det vanliga. Det är ett millopp och i någon typ av terräng. Har nästan tummen på anmälningsknappen. Är det någon som hakar på?

 

Kroppskontroll är bara förnamnet

Kände mig lite grym imorse på gymmet. Det var överkropp som stod på schemat och jag lade fokus på axlar, bröst och bröstrygg. Ljuset i viktrummet är nämligen lite fördelaktigt så när man håller på där framför spegeln så ser man skuggor där musklerna spänns. Annars känns det inte så roligt när man står där och viftar med ”tjejvikterna”. Ni vet de som är helt blanka och mindre… Anyway, jag var väldigt nöjd med mitt pass och kände mig rätt stark. Tills jag såg det här:

Nu känner jag återigen suget efter att börja med pole fitness. Så där stark vill jag också bli!
Det är annat än mina guns som jag spände imorse!

20120217-102614.jpg

Vilken skiddag för Norge

Har legat i soffan hela dagen och tittat på skidor. Först såg jag en härlig dubbelseger för Svendsen och Bø i skidskytte. Sedan tog damerna en trippel i damernas världscup i Davos. Eller inte bara en trippel, det var sex norskor bland de tio bästa! Min idol Bjørgen såklart på topp med Skofterud, Johaug och Kristoffersen på de tre följande platserna. Och sen följer Northug på guldplats! Låt oss säga att det är helt ok att vara norsk idag.

Nu är det dags att ta sig ur soffmode och ta sig iväg till gymmet och så blir det bio ikväll med Kärleken . Toppenlördag alltså!

20111210-160825.jpg

Vad ska man skriva om idag då?

Tja, det händer ju inte så mycket i träningsväg just nu. Jag mår avgjort mycket bättre idag, är på kontoret och har flängt runt på stan i massa ärenden men träna är ju lite för tidigt att göra än. Således har jag nada att skriva om.

Hur ska man då fylla ett helt blogginlägg med massa text när man inte har något att skriva om? Och gör så att inlägget engagerar, får folk att tycka saker, hejar och peppar, planerar och funderar. Det är inte alldeles lätt ska jag säga. Det är då man får ”gå in i sig själv” och fundera högt på saker som andra kanske också går och funderar på. En sådan sak verkar vara vikt.

Ni läser ju mina inlägg och vet att jag just nu håller på att logga allt jag äter för att vinna över Löparbästisen i försten ned fem kilo. Även andra bloggare funderar just nu på vikten och vad den gör för det egna välbefinnandet. Och det är väldigt prestationskopplat. Man outar sin vilja att gå ned i vikt för att dels få pepp av andra, dels få den där extra skjutsen av att man har talat om vad man vill och därmed också får stå för det. En logisk följd av det är att man skapat sig ett projekt som man måste fullfölja annars är man en som ger upp, misslyckas, är en dålig människa – i sina egna ögon och det man tror att andra ser. Den negativa spiralen vrider sig ytterligare ett varv. Ytterligare ett måste, ytterligare ett ok som redan ligger över ganska tungt lastade axlar. För det var ju inte i ärlighetens namn det första projektet man satt sig på att göra, eller hur?

Det krävs väldigt mycket om man vill gå ned i vikt. Det krävs determination, karaktär, vilja, pannben – och hjälp. Det är jättesvårt att göra det själv. Särskilt om man ska bryta gamla invanda mönster behöver man någon som står bredvid och kikar ned i korgen på ICA eller på tallriken på lunchen. Invanda mönster betyder faktiskt att hjärnan kopplar av och handlar på rutin. Inte lätt att vara uppmärksam på det man gör då.

Det jag vill ha sagt med allt det här är att man aldrig ska känna sig som en dålig människa. En väg är aldrig spikrak, en viktresa aldrig en ständigt nedåtgående kurva kantad av broccoli. Man ramlar av vagnen ibland. Man äter ibland fel saker. Man handlar ibland på rutin. Men tänk på att varje gång du känner dig som en dålig människa för att du ätit en portion för mycket, en tårtbit istället för en knäckemacka till mellanmål – det är ingen katastrof. Det blir ett extra varv träning bara. Ingen fara på taket. Var glad och må bra. Typ så.

Mina vikttips blir alltså som följer:

- Logga allt du äter. Och var ärlig. Det är bara du själv som ska läsa och det är bara digsjälv du ljuger för om du inte skriver upp allt. När du ser svart på vitt vad du äter kan du förändra.

- Träna. Energin som går in måste förbrännas tillsammans med det som redan finns lagrat. Inga konstigheter. Mindre in, mer ut = lättare kropp.

- Säg ditt mål högt men be samtidigt om hjälp. Låt andra hjälpa dig loss ur rutiner och vara karaktär åt dig när du själv inte orkar vara stark.

 

Ett annorlunda lopp: Säpojoggen

Via dn.se hittar jag Säpojoggen – ett lopp för att uppmärksamma de säpolivvakter som sprang bredvid vagnen under kronprinsessans bröllopskortege genom Stockholm. Loppet går den 19:e juni med start 16:40 vid Storkyrkan. Klädkoden är strikt, man måste springa i mörk kostym, vit skjorta och lågskor eller något som liknar  i alla fall. Jag är faktiskt lite sugen på att haka på men jag har inga lågskoliknande skodon. Det är i alla fall en grymt rolig grej. Kommer ni springa?

Inspirationsbild

Om en liten stund ska vi äta julbord med jobbet och det brukar ju vara som det är med sådant; man äter i regel mer än man borde. Jag har ju lite hjälp av min vita månad så att jag håller mig borta från godiset men jag kommer kanske inte vara lätt som en fjäder imorgon bitti.

Då passar det bra med lite inspirationsbilder tänkte jag. För att kontrastera lite menar jag. Min landsmaninna Marit Bjørgen är sjukt cool. Hon kör sitt eget race, vinner varenda tävling fair and square, snackar inte massa skit om konkurrenterna, håller humöret uppe -hon är en fantastisk förebild! Hon är inspirerande på många sätt men bilden nedan visar vilken otrolig fysik hon har. Tänk om man kunde få en sådan kropp!

Åhej vad svårt det var ikväll

Ibland tryter motivationen. Ikväll känns det stört omöjligt att komma i träningskläder och köra ett pass. Jag sitter framför datorn, insvept i en yllefilt och fryser och är trött. Och det är ju nu man verkligen behöver komma iväg. För att få igång blodcirkulationen och huvudet så att man orkar jobba några timmar till.

Vet inte riktigt vad jag ska träna idag heller. Har liksom ingen plan. Fick ett riktigt lockande erbjudande att haka på Heidi Harman och RunAlong på en runda men med benhinnorna och höften som krånglar känns det inte vettigt. Ett tag funderade jag på att norpa Kärlekens dagsljuspannlampa och dra ut på skidgång, eller sticka iväg och åka skidor men det var ett för stort projekt. Gymmet känns inte lockande alls det heller.

Vad ska jag göra? Vad gör ni när motivationen tryter?

Tse cheerrie ön töp

Rubriken är alltså franska för körsbäret på toppen och det är inte vilket körsbär som helst, utan blogpriset The Cherry on Top Award som jag tilldelats av Tretimmars-Sara. Mycket tack och bock säger jag! Kändes väldigt oväntat och kom som en riktig peppkick (kan man säga så?)!

Det här priset det förpliktar också. Man kan inte bara ta emot det, hålla ett tal och så är det bra sen utan man måste:
1. Tacka personen som förärat en priset
2. Kopiera utmärkelsen till sin blogg
3. Dela med sig av tre saker man gillar med sina läsare
4. Sprida glädjen och priset vidare till fem andra som förtjänar att vara cherries of top

1:an och 2:an kändes easy enough, bara i glädjeyran både tackar man och kopierar över den till sin blogg. 3:an är knivigare. Sara tolkar det som att man ska tala om tre saker man gillar med sina läsare; typ ni är snälla, ger pepp och är fantastiska bara för att ni plöjer er genom mina ord. Man kan också tolka det som att jag ska dela med mig av tre saker jag gillar och då tänker jag att vi kan gilla dem tillsammans. Alltså man behöver ju inte men det här är i alla fall det roligaste jag vet:

1. Åka berg- och dalbana – sjukt roligt och ju större och brantare desto bättre!
2. Åka Go Kart – lite samma sak, det går fort och suger sådär härligt i magen (dessutom kan man ju tävla i det, alltid en bonus)!
3. Åka skidor – på tvärsen alltså. Visst det är inte roligt i plusgrader när snön är som sorbet och liksom suger fast skidan men har ni testat att åka på skare? Det är helt sagolikt! Rätt ut, utanför spåret bara. Rakt in i skogen, ut på myren, på fjället eller var som. Otrolig känsla!

Så till task numero 4. Utse fem värdiga vinnare som är cherries de också. Jag har valt att delvis kliva utanför träningsbloggszonen här. Dels för att jag kände att det förmodligen går runt ett par varv då, dels för att jag tycker att just dessa bloggar är bra och värda ett cherry. Utan inbördes ordning kommer fem av mina favoriter:

Rookie Mom – en gammal kursare och polefitnesguru som verkar fostra en riktigt cool tjej.

Ex Amino - en tjej med outsinnlig energi och värme. Jag blir alltid glad av hennes blogg.

Kotyr – två fina tjejer som ser till att jag har stenkoll på vad som är hett på modescenen, framför allt den svenska. De driver också en webbutik med samma namn.

Blondinbella – you know her. Hon har gjort en otrolig resa och har som 20-åring uppnått mer än de flesta. Jag tycker att det är oerhört inspirerande med en person som tar för sig och tror på sig själv som hon gör. Alla tjejers idol!

Är du helt bakom götet? – två grabbar jag nämnt tidigare. De har fått för sig att de ska springa mellan Stockholm och Göteborg men på senare tid har det varit rätt glest med både träning och inlägg. Hoppas kunna kicka igång dem lite med cherry’t! (Har också planer på att springa med dem en bit av sträckan, typ 100 meter eller så. Mia, Miranda kanske en utmaning för er?)

Tack igen, Sara! Firar med ett glas mjölk efter träningen!

Sugen på långa konditionspass

Eftersom benhinnorna sätter stopp för långa löppass längtar jag till snön så jag kan åka skidor. Via Ulrika hittar jag en härlig video som får mig att längta till helgerna när jag och Kärleken tar skidorna på ryggen, åker tunnelbanor, bussar och allsköns andra transportmedel för att komma till spåren och några timmars skidåkning.

Snö nu, tack!

I filmen medverkar Hanna Brodin, Ida Ingemarsdotter, Lina Andersson och Magdalena Pajala.