På västfronten intet nytt

God söndag!

Här är det förkylt. Kärleken och jag hostar, snorar och nyser om varandra och det finns inte mycket värt att rapportera på en träningsblogg som denna. Den enda fysiska aktivitet jag har ägnat mig åt var en promenad igår som resulterade i att jag var helt slut när jag kom hem.

Det är lätt att komma in i negativa tankespiraler när man är sjuk. Dels är man ju hyfsat döende till att börja med; huvudet är vadderat av bomull på insidan och näsan är en läckande kran, dels blir man extremt rastlös för att kroppen som är van att röra på sig helt plötsligt måste hålla sig i ro. Det blir lätt att man börjar tänka på att man ätit ditten eller datten och ser musklerna förtvina medan man står framför spegeln. Dessutom läser man ju massa träningsbloggar där aktiviteten är hög och man får ännu mer känslan av att missa massa saker.

Jag hade hoppats att jag skulle vara tillräckligt frisk imorgon för att kunna träna men utsikterna för det är inte lysande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s