Jag har blivit med cykel!

Jag har införskaffat mig ett nytt tillskott i maskinparken. Vi välkomnar alla mycket varmt svarta faran som är en oväxlad damtralla och som ska få bära mig på allsköns äventyr i sommar! Det är perfekt; rehab, träning och transportfordon i ett!

Det var min kollega som ville byta den mot något snabbare åk så då var jag kvickt framme och la ett bud. Hon är lite kortare än mig så jag måste justera sadeln men annars är den i gott skick. Det blir nog en utflykt eller två i helgen tror jag. Kanske till en cykelaffär för att köpa en cykelkorg!

20120628-222216.jpg

Lureri på gymmet

Med tunga, tunga steg lämnade jag jobbet och ringde hem för lite stöd för my notion att skippa det planerade rehabpasset. Tji fick jag. Möttes istället av vilda protester och glada tillrop som ”tjockis”. OBS på ett kärleksfullt, retfullt, internskämtigt sätt.

Anyways. Jag gick ner till SATS Odenplan som var lika fullt som dagarna efter nyårsafton. Morgonträning är helt klart bättre, mycket färre människor. Det var så varmt och fuktigt i gymmet att jag som bara körde igenom rehabprogrammet blev plaskvåt. Normalt blir jag knappt svettig av det. Det kändes nästan som om jag lurats på konfekten; jag såg ut som jag tränat hårt men in fact I hadn’t. Lureri helt klart!

Dagens bild är på Voffisen som illustrerar mitt sug efter något sött och onyttigt just nu. Som jag lovat mig själv att stay away from tills bröllopet. Jädra klänning till att krympa i garderoben! Fast i hans fall var det en bit knäckebröd som jag höll upp bakom kameran…

20120625-210852.jpg

Pappa-tid på cykeln

Det blev en tur till på cykeln men den här gången var det bara pappa och jag. Vi drog en repa utanför Skultuna på nätta 31.6 km! Det ni!

Om jag var öm i baken efter gårdagens lilla försöksrunda är det nog inget mot vad jag kommer vara imorgon. Har ett spinningpass inbokat men det får nog bli något annat för det är oklart om jag kan sitta på cykeln då!

Grymt skön tur i alla fall och jag fascineras av alla skogsvägar som finns överallt och som inte leder någonstans. De liksom bara är där! Jag gillar att utforska och det är spännande att svänga in på en väg och se var den slutar.

Dagens tur utmärkt på karta. Vi tog bilen till Skultuna kyrka och utgick därifrån.

20120624-200316.jpg

Dagen efter-cykling

Dagens aktivitet har bestått av lite cykling längs med Mälaren. Planen var att cykla fram och tillbaka till Gäddeholm, en nätt liten tur på tre mil. Jag skramlade ihop utrustning bland mammas grejer, hon kan som bekant inte använda den just nu, och fick ihop en elegant outfit toppad med en gammal inlineshjälm. Fint så.

Det blev en trevlig tur men tyvärr tog den slut strax innan Gäddeholm när cykeln Kärleken hade tappade pedalen. Så den ende som faktiskt cyklade hela distansen var pappa som då vände och hämtade bilen. Jag som inte är en så van cyklist var rätt nöjd ändå, är inte helt säker på att min rumpa fixat hela sträckan trots ordentlig dämpning. Måste vänja mig lite mer tror jag. 🙂

Hoppas ni haft en fin midsommardag! Här ses servicepersonalen mecka lite innan start.

20120623-203039.jpg

Skön midsommar hos föräldrarna

Årets midsommarhelg spenderas med föräldrarna i Västerås. Den blåslagna mamman behöver lite hjälp med diverse göromål och det är trevligt att spendera tid med familjen.

Dagen började vi på gymmet, Kärleken och jag. Det blev ett rätt ok pass av blandade övningar. Bland annat delar av sergeantens program. Det är mysigt att träna tillsammans tycker jag.

Sedan hoppade vi på tåget till Vässan och eftermiddagen har ägnats åt traditionsenlig sill, grill och familjemästerskap i kubb. Och så jordgubbar såklart! All in all en väldigt härlig midsommar!

20120622-214420.jpg

Viljestyrkan som krävs

Idag är det äntligen sommar. Det dröjde ända till 21:a juni men till slut så. Solen skiner, det är varmt och gött -vad gör jag? Går ner i källaren och tränar på gymmet. Rehab va. Knäna skiter i hur fint väder det är så jag måste nöta, nöta. Jag kunde klivit upp tidigare imorse och tränat innan jobbet men jag var lite för trött så nu sitter jag här och uppvärmningscyklar. Och bloggar!

Igår körde jag sergeantens pass men det gick inte så bra och jag måste lyft konstigt i frivändningarna för helt plötsligt fick jag väldigt ont i svanken. Lite vila från just den övningen så blir det nog bra!

Nej, rehab var det! Woop, woop!

20120621-122208.jpg

Rehabmorgon

Jag var minst sagt lite tung i huvudet när jag drog mig ur sängen imorse. Helgens känslomässiga rollercoaster gjorde att jag kände mig nästan lite bakis. Det var inte läge att köra ett hårdpass så ett rehabdito kändes som en bra väg att gå.

Har rätt ont i knät faktiskt. Det känns som om det ändå är något som är trasigt så idag har jag en telefontid med ortopeden för att tjata mig till en magnetröntgen. Wish me luck!

Bjuder på en bild från helgens mer positiva händelser. Det ska till ganska mycket regn för att hunden inte ska vilja gå ut på promenad men den här gången tog det stopp!

20120618-100409.jpg

Mitt livs mest skruvade helg

Helgen har varit en kavalkad av märkliga händelser. Både bra och väldigt omtumlande sådana.

Det började bra när Kärlekens vänner fiskade upp honom ur mina föräldrars soffa med megafon, sirener och kameror för svensexa. Jag var särdeles nöjd över att ha lyckats hålla det hemligt eftersom jag har noll och intet pokerface. De satte på honom lustiga kläder och hade honom att åka plastskidor nedför gatan till stan. Det var tur att det ösregnade för det gav skidorna rätt bra glid!

Efter det var jag ensam några timmar och fick en del jobb gjort. Det ihållande regnet passade mig utmärkt. På kvällen var det sedan tänkt att jag skulle bege mig till en fest men just som jag satt och skulle äta lite middag fick hunden några konstiga andningssvårigheter och bara stod och flämtade. Så vågade jag ju inte lämna honom ensam! Bror var ju med på svensexan och päronen var i Norge på cykeltävling. En kort stund senare ringer pappa och berättar att mamma kraschat med cykeln och låg på sjukhus med brutet nyckelben och en blödning i hjärnan. Läget var ovisst men hon var vid medvetande i alla fall. Noll feststämning och en kväll hemma vid telefonen blev det.

Senare på kvällen ringer bror och berättar att det har smällt av en bomb på krogen där svensexegänget befann sig. På något astronomiskt högoddsat sätt hade min bror varit den som varit närmast bomben men klarat sig oskadd.

Vad är sannolikheten för att allt det här händer på mindre än ett dygn? I alla fall verkar det ha gått bra för alla. Hunden kan andas, mamma har skrivits ut från sjukhuset eftersom blödningen gått tillbaka och bror har klarat sig utan hörselskador vad det verkar.

Träning har som ni förstår inte riktigt varit på agendan i helgen. Får plocka upp det imorgon igen när allt det här märkliga ligger bakom mig.

Mora-Nisse är död – en legendar har gått ur tiden

Läser att Mora-Nisse somnat in, 94 år gammal. Vilken skidlegend han var, Nils Karlsson, som han hette egentligen. På meritlistan finns OS-guld, VM-brons och flertalet SM-guld. Ovanpå det har hann vunnit nio (9!) Vasalopp och fram till sin död var han med och utvecklade Vasaloppet till den skidfest det är idag.

Jag har ingen närmare relation till Mora-Nisse mer än att jag alltid har hört berättelser och sett honom på TV. Han liksom skulle leva för evigt! Det är tråkigt att han har gått bort men samtidigt är nästan 95 år (han skulle fyllt 95 nästa vecka) ett väldigt långt liv. Jag är säker på att han kände sig färdig här och redo för nya äventyr. Undrar om de har en pistmaskin i Nangijala.

Bild från expressen.se

Recap efter brutal negligence

Hej allihoppa!

Sorry för trögt flöde här senaste veckan. Bloggandet har liksom inte fått plats i huvudet. Det är fullt upp på jobbet, med bröllopsplanerande och en hel del träning faktiskt. Allt annat åker dock bort så jag har inte ens hunnit läsa alla mina favoritbloggar! Så Sara, Terese, Cath. Soffan, Helena, Erika med flera- jag hoppas att ni lever och mår bra!

Jag tänkte köra en snabbgenomgång (ett ord jag plockade upp i schlageryran för ett tag sedan) på veckan som gått:

Måndag
Startade dagen med spinning 06.30 på SATS Hötorget och ett pass som jag trodde bara skulle vara vara 45 minuter. Därför blev jag väldigt förvånad när klockan passerade tio över sju och instruktören inte visade någon tillstymmelse till att dra ned på tempot. Det var ganska många låtar jag trodde var sista låten tills jag insåg att det var en 55-minutersklass. Puh! På kvällen träffade jag två medlemmar ur mitt ”team”, Streckgubbs-Uffe och Naprapat-Göran.

Tisdag
Var en vilodag eftersom Göran knäckt ut mig så verkade det dumt att det första man gör vara att knäcka allt tillbaka med träning.

Onsdag
Körde alla streckgubbarna och fick till min förvåning lite träningsvärk dagen efter. Känns bra!

Torsdag
Sergeantens träningsprogram stod på schemat igår och även om jag inte lyckades pumpa ut mig alldeles var det ett skönt och bra pass. Kände dock av knät en del eftersom det är svårt att träna utan att använda det. Provade brudklänningen igår också bara för att formchecka och den satt som den skulle. Måste hålla vikten fram till the W-day så att den inte rasar av!

Fredag
Spinning igen och den här gången ett confirmed 45-minuterspass för Terese. Hon har alltid en förmåga att köra en bra blandning låtar och blandar friskt olika genrer. Om du vill ha ett riktigt roligt pass ska du köra för henne! För egen del strulade det en del. Först fick jag byta cykel mitt i uppvärmningen eftersom jag upptäckte att jag slog knäna i styret när jag skulle ställa mig upp och eftersom vreden var så hårt åtdragna så var det bara att hoppa till nästa. Sen kunde jag trycka på igen men efter halva passet fick jag tagga ner för knät började strejka. Jag glömmer ibland att spinningen ska vara rehab egentligen, inte kondispass. Det är bara en bonus när jag får till det. Men det svider i en när man måste dra av på tempo och motstånd för att det gör ont.

Det var en riktig snabbrepris! Dagens bild är från stretchmaschinen som jag mös i lite igår. Nu är det race på jobbet och till helgen blir det ett besök i Västerås. Någon där i krokarna som vill hooka up och ses?

20120615-085819.jpg