Ingen sommar utan lite snö!

Det är kanske inte ett påstående som sådär jättemånga skrver under på. De flesta vill ju ha massa sol, värme och timmar i plurret. Ni som varit med här ett tag vet ju att jag är lite tvärtom. Sålunda befinner Kärleken och jag oss nu i Torsby och myser i snön i skidtunneln.

Idag blev det ett lugnt pass skate i drygt en timme. Det är knivigt att hitta tekniken efter ett långt uppehåll och i vintras åkte jag ju mest klassiskt så det tog ett tag innan jag kände att jag hade bra balans i åkningen. Kondis har jag ju förstås ingen heller eftersom jag inte tränat det sedan skadan i maj (om man inte räknar förra veckans mastodontpass för hjärtat!). Hursom, det gick sakta och var inte så långt men det var bra! Senare på eftermiddagen tog vi en tur ned i gymmet här på Valbergsängens Sporthotell. Det har definitivt sett sina bästa dagar, allt är ruskigt slitet, men det har ju sin charm det också. Där blev det dock mest fjuttande. Jag blir alltid lite ställd när ett gym inte har de sakerna som ingår i mitt träningsprogram och då blir det liksom lite kaos i träningen.

I alla fall borde allt vara perfekt men det är det inte. I likhet med förra året brottas jag just nu med en liten magkatarr. Det är så himla typiskt! Klarade mig så bra under förra veckan (det var ju för väl, hade varit kris annars!) men nu hade jag velat trycka på och fortsätta med mycket träning. Istället svider det ordentligt i magen och det blir bara värre och värre. Förra året när vi var här var jag sängliggande i två dagar och det har jag verkligen ingen lust med nu. Åter omeprazol som om det vore godis och försöker genom besvärjelser bli kvitt den. Håll tummarna för att jag lyckas!

Dagen i bilder: snötime och gymtime

20120731-214508.jpg

20120731-214524.jpg

Saknar Alperna…

När man kommer hem efter att ha varit borta ett tag tycker jag alltid att det känns lite konstigt. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det men det känns som att det blir en tvärnit och lite som ”va, ska jag vara här hela tiden nu?”.

Jag saknar alperna och Mayrhofen redan. Jag saknar våra vandringar i fyra timmar rätt uppför och cykelturerna i det mäktiga landskapet. Idag försökte jag få lite alpkänsla med skidgång uppför Mördarbacken/Hagatippen. Det är iofs inte samma sak när backen tar slut efter bara fyra minuter… Jag märkte dock att även om benen fortfarande är lite trötta så har de blivit starkare. Förut var det mycket, mycket jobbigare att gå upp och jag orkade inte hålla samma tempo hela vägen upp. Positivt alltså!

20120730-222054.jpg

20120730-222137.jpg

Shopping shopping shopping

Jag sa ju att jag skulle visa mitt nyaste köp igår men jag bommade det så det kommer idag istället. Fast det är inte längre mitt nyaste köp, det blev lite grejer idag också. Först ut är alltså ett par dojor från Salomonbsom jag hittade på brutal rea häromdagen. Jag testade dem på gårdagens race uppför berget och de funkade grymt bra. Idag kompletterade jag med en ryggsäck också från Salomon och den fick hänga med på dagens cykelexpedition. Också den hittade jag för ett grymt pris. Sist hittade jag grymt snygga träningsunderkläder från Odlo som kommer att passa fint under lite kyligare höstrundor och när skidsäsongen drar igång.

På tal om dagens cykelexpedition så blev det inte mycket med den. Idag var dagen då benen tog slut. Efter att ha cyklat en bit, fått strul med växlarna och tvingats vända, byta cykel och trampa upp igen, dog mina ben. Helt och fullständigt. Det blev en väldigt kort tur upp till ett värdshus ca 8 km från Mayrhofen. Totalt sett med den extra rundan blev det dryga 1,2 mil där det mesta gick rätt uppåt. Det var några flackare partier men där orkade benen inte ens försöka öka farten. Just när vi satt oss för att äta lunch öppnade sig himlen och det bara vräkte ned. Det gav sig någorlunda men det blev en väldigt blöt hemfärd. Vad är det med ”riktiga cyklister” och aversionen mot stänkskydd? Är det så mycket bättre att bli blöt både uppifrån och nedifrån?

I alla fall kunde vi inte låta dagen stanna vid ett halvkasst cykelpass så vi tog bilen bort ett par byar och gick på gymmet igen. Efter en svettig timme kände vi oss klara och begav oss hem för middag. Det här var sista dagen här och imorgon väntar en välförtjänt vilodag! Och hemresa.

20120728-221642.jpg

20120728-221708.jpg

Intryckens resa

Det händer så mycket här varje dag att huvudet knappt hänger med. Vi hinner med mer på en dag här än på ett halvår hemma känns det som.

Dagen började med massage i spaet. Det var i ärlighetens namn mer hudförflyttning än massage och dessutom fick jag konstiga rivmärken på hela ryggen men det är ändå en skön känsla att glida i ett par vita tofflor och en vit morgonrock det första man gör efter frukost.

Efter massagen var vi tvungna att duscha av oss all olja för solen har gassat ordentligt idag och att springa runt i olja är inget höjdhopp för hud som knappt sett solen hittills i år.

Planen var bergvandring och när vi kom upp där leden började upptäckte vi att vår planerade rutt var avstängd. Snabb omplantering och vi gick en del av leden vi tog i tisdags istället. Här mäter man inte leder i kilometer utan hur lång tid det tar att gå dem. Tiderna är satta efter medelålders tyskar med vandringsslalompjäxor och 20 kgs packning (tror vi) så vi kapade första delen med en timme. Snabbt pitstop vid en stuga som heter Alpenrose och så hoppade vi på leden vi egentligen skulle ha gått. Den var graderad som difficult och vi hade ingen aning riktigt vad som väntade. Det vi fick var ingen walk in the park! Det var brant, smalt, bitvis skyltlöst (tack till bonden som vi råkade stöta på och som hindrade oss från att vandra helt åt helvete) och naturen var som vanlig storslagen. Vi har vandrat i riktig trollskog, spökskog, på sound of music-kullar och över bergskammar. Hur många höjdmeter vi tagit har vi ingen koll på men vi vandrade nästan uteslutande brant uppför i nästan fyra timmar – i stekande sol. Vi rundade Edel Hütte som vi stannade vid i tisdags och började mer eller mindre lubba neråt för att hinna med sista kabinbanan hem innan de stängde. Kom fram med en kvarts marginal!

När vi kom tillbaka till hotellet kastade vi oss i poolen för att få tillbaka en vettig kroppstemperatur och låta våra stackars ben få vila. Sedan när hungern gjorde sig påmind och hotellets val av kvällsmeny var svinmage bestämde vi oss för att äta någon annanstans. Vi hittade en fantastisk restaurang men otroligt gott kött. Sedan bestämde vi oss för att gå en tur på byn – och ramlade rakt in i en musikfestival. Klassiska gamla covers blandade sig med ivrig tyrolermusik. Måste säga att jag blivit lite hooked på det senare efter ikväll… Festivalen var en häftig folkfest där alla sjöng med i de märkliga joddelsångerna.

Nu ligger vi utmattade och tittar OS-invigningen. Ses imorgon med nya äventyr!

20120727-234442.jpg

20120727-234523.jpg

20120727-234554.jpg

Sagan om ringen – på riktigt!

Ni fattar inte vilken mäktig tur vi har kört idag, Kärleken och jag. Vi bestämde oss för att cykla upp till en vattenreservoar och fann oss plötsligt i det mest dramatiska landskap man kan tänka sig. Dalgången vi cyklade upp till var så vacker att det går liksom inte att beskriva. Och att ta bilder för att visa är bara ett skämt. Sagan om ringen skulle ha spelats in här om de nu inte råkat hamna på Nya Zealand…

Jag ska försöka beskriva så målande jag kan.

Vi utgick från Mayrhofen och den första stigningen upp ur dalen är sjukt brant. Efter 10 min var jag nästan färdig att ge upp! Där är det tät skog som är trolsk och vacker och man plockar höjdmeter väldigt fort. Sedan kommer när man kommer högre upp är det lite glesare och vatten kommer forsande ned längs med vägen. Helt plötsligt är det vajrar spända kors och tvärs mellan bergskammarna. Det är linbanor som förser högt belägna stugor med proviant. Då och då korsar man forsen på vackra träbroar och när man kommer upp och in i dalen planar det ut lite och man kommer till några små jordbruk. Korna går mer eller mindre fritt och alla har klockor runt halsen så man ska veta var de är. Komockorna, däremot, har inte klockor och de kan dyka upp varsomhelst…

Efter en timme (med några fotostopp) hade vi kommit upp till reservoaren och där exploderade landskapet. Vattnet var helt spegelblankt, de låga molnen skapade en vacker slöja och mäktiga vattenfall dånade runt dammen. Jag försökte fota hur bergen speglade sig i vattnet men iPhone har ingen kamera att tala om.

Vi bestämde oss för att cykla vidare och vägen fortsatte genom en tunnel rätt in i berget. Det var som att cykla i grottor! Så häftigt! Därifrån började det stiga uppåt ordentligt igen. Visst gick det uppför genom dalen men det var bara en liten lutning i jämförelse. Flera gånger var vi tvungna att nypa oss i armen för det var så häftigt. Och vi cyklade och cyklade, nu var vi utanför kartan och hade ingen aning om vart vi var någonstans men det var mycket folk runt oss för de som inte orkade cykla kunde åka shuttle upp till de små matstugorna längs vägen. Mot slutet var lutningen så brutal att jag var tvungen att stanna och vila ett par gånger. Jag har en ny respekt för Tour de France:are som tuggar sig genom stigningar som idag och sedan cyklar 30 mil till – om dagen! Vår tur idag hade inte ens räckt som uppvärmning! Vi belönade oss med varsin kopp varm choklad vid der Grüne Wand Hütte, 1438 möh.

Sen, det som tog två timmar att cykla upp tog knappa 40 minuter att cykla ned. Det var med skräckblandad förtjusning vi kastade oss ut för backarna. Vilken känsla!

När vi kom tillbaka till hotellet tog vi en lugn eftermiddag i solen vid poolen, fick massage och gick en runda på stan (hittade mer sportgrejer, visar imorgon).

Här är bilderna från dagen. Men ni kommer aldrig att förstå förrän ni åker hit själva.

20120726-221455.jpg

20120726-221534.jpg

20120726-221643.jpg

20120726-221737.jpg

20120726-221954.jpg

Insbruck och österrikiskt gym

Dagens väder var lite för instabilt för att ränna runt på fjället så vi hoppade in i vår lilla hyrbil och gasade iväg till Insbruck. Där finns en Olympiastadion, en slags triumphbåge och så föddes visst Mozart där. Vi var inte så intresserade av det utan gick direkt på träningsklädshoppingsbonanza. Det finns nämligen väldigt många sportbutiker här. Många inriktar sig på vandring såklart men cykel är också stort. Hittade en Giantmtb på rea som jag blev sugen på men det är ju lite knepigt att frakta hem den…

Dagens skörd blev en jacka från Odlo, ett par shorts och en top från Adidas. Sen lite annat smått och gott från andra butiker som rör andra (inte lika stora!) delar av mitt liv. Det blev också en riktigt god lunch på Insbrucks huvudgata. Stan är väldigt fin och den har en mäktig backdrop i form av bergen som tornar upp sig bakom husen. Rekommenderar ett besök!

Men, som ni vet, en dag uten trening er en dag uten mening. På väg hem stannade vi till på ett gym vi hade sett längs vägen. Det var faktiskt riktigt fräscht och välutrustat med typ allt man behöver. Vi fick till ett bra pass och det var inte många kvadratcentimeter torra på kläderna när vi var klara. Tjejernas omklädningsrum dolde några sköna element. Jag menar, det är klart man ska ha en Afroditestaty och murgröna! Lägg till några Les Mills-planscher (senaste releasen, eller hur Soffan?) och saken är klar!

20120725-201435.jpg

20120725-201456.jpg

20120725-201515.jpg

20120725-201538.jpg

Bröllopsresa/träningsläger

Jaha, hörrni, då var man som utlovat fru! I lördags blev Kärleken min så alla kunde se det!

Själva dagen gick så fort att varken Kärleken eller jag riktigt hann med. Huxflux hade vi bytt ringar, fotat, suttit på fyra timmars middag och dansat halva natten. Det är nästan så man vill göra om det och vara åskådare för att uppleva och insupa allt. Men det går ju inte. Istället landar vi lite i taget och återupplever när vi tittar på bilderna. Att vara gift känns annorlunda men samtidigt samma lika. Fast bra. Avgjort bra!

Nu har vi åkt på bröllopsresa, eller som några vänner till oss kallar det: träningsläger. Det finns tydligen någon slags kutym att man åker till något varmt ställe och ligger raklång på en strand i två veckor. Sådant folk är inte Kärleken och jag så vi har åkt till Österrike för att vandra och cykla i Alperna. Idag, första hela dagen (vi kom igår), klämde vi till med en dryg fyratimmarstur på en led som tog oss till 2338 möh. Vi tog lite drygt 1600 höjdmeter och knatade rätt uppåt på dessa fyra timmar. Ned igen tog vi linbanan. Mina knän är inte jättepigga på nedåtgång. Naturen är storslagen och utsikten är slående vacker. Jag kan lätt tänka mig att bo här och knata hela dagarna! Morgondagen är skönt oplanerad än så länge.

Bjuder på ett bröllopsfoto Kärlekens mamma tagit när vi kom ut ur kyrkan och bombarderades av ris och några sköna bilder från dagen!

20120724-192859.jpg

20120724-193107.jpg

20120724-193137.jpg

20120724-193308.jpg