It’s a steep climb up this hill I’ve chosen

Jaha, hörrni. Jag är har börjat inse vilken kass shape jag är i och vilket jäkla berg jag satt mig att bestiga med mitt nya mål. Top 50 TjejVasan 2014. Det kommer att vara mitt mantra det kommande året och det som jag svär mellan tänderna när det är tungt och jobbigt. Som typ idag.

Två pass har jag tryckt genom, ett klassiskt på 15 km och ett skejt på 13 km. Båda asjobbiga. Kondis – vad är det? Pulsen far åt alla håll och bara det går lite uppför drar den upp i röd zon. Tekniken är inte heller något att hänga i granen men nog fasen ska det gå det här!

Jag har samma känsla i kroppen som när jag började träna för SM i karate 2010. Då hade jag drygt 8 månader på mig och min tränare, Ramon Malavé, flinade lite åt mig när jag delgav honom att jag avsåg att vinna hela grejen. Men det gjorde jag. Kärleken säger att det är tufft att komma top 50 på TjejVasan. Tuffare än att komma top 50 bland damerna på riktiga Vasan för att det är så många duktiga åkare med. Men jag bara vet att jag kommer att klara det. För att det känns så i kroppen.

Och jag har bara börjat. Jag har nu börjat föra träningsdagbok på riktigt, inte bara lite godtyckligt här i bloggen, och jag kommer att lägga upp en plan för det kommande året där jag i detalj ska fundera igenom hur jag ska träna och vilka pass jag ska få in när. Jag har som sagt en jäkla uppförsbacke med att få kroppen i form men som Nike uttrycker det så bra: Just do it!

Skärmavbild 2012-12-23 kl. 19.41.24

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s