Jag är fri!

Alltså från gipset! Kontrollröntgade med MR idag och frakturen (mer en liten spricka really) är så obetydlig att gips inte behövs. Det är viktigare att rörligheten blir bättre så jag behöver inte gipset! Yay!

Visst tummen är svullen och gör skitont med alt är bättre utan gips!

20130516-121035.jpg

Annonser

Navigeringskunskaper A och O för att få rätt vård

Man är ju (tyvärr) rätt ruttad när det gäller att få vård. Jag har valsat runt i sjukhuskorridorer ända sedan jag varit liten. Jag har aldrig varit speciellt sjuk, bara lite accident prone. Jag testar gränser och ser hur långt jag kommer. Oftast har det ju gått bra men ibland har man ju dragit omkull och behövt omplåstring. Knäna är dock en annan femma. De är bara dåliga rätt och slätt.

I alla fall har alla dessa utflykter till akutmottagningar, vårdcentraler, ortopeder, sjukgymnaster och annat lärt mig hur man ska navigera i systemet. Var man måste acceptera faktum och var man måste pusha tillbaka. Det som gör mig lite oroad är hur de som inte har min digra bakgrund får vård – och framför allt rätt vård. Det går ju inte att lita på att systemet tar hand om dig!

Idag ringde en (väldigt trevlig, ska understrykas) sköterska på röntgenmottagningen till mig för att berätta att jag fått tid för MR och efterföljande ortopedbesök på tisdag nästa vecka. Men det är ju hål i huvudet sa jag, eftersom anledningen till att jag ska göra en MR från början är att kolla om ledbanden är hela. Är de trasiga måste man operera inom en vecka, annars är det för sent. Att då röntga över en vecka senare är ju helt onödigt. Jo, det höll hon ju med om då och många samtal senare och lite hassle så hade jag fått en tid på torsdag – på dagen en vecka efter olyckan.

Men om jag nu inte haft en aning om ledbandsproblematiken. Och inte vågat trassla för att få en tid som är rimlig för min skada. Och dessutom trott att sjukvården hade koll på läget. Hur skulle jag fått vård då? Kommer vi snart se en ny yrkesroll växa fram? Sjukvårdskonsulter som håller ihop just ditt ärende och ser till att den vård du får faktiskt är rätt för dig och den just du behöver i rätt tid? Inte omöjligt säger jag. Samordning är ju tyvärr inte landstingens styrka direkt. Kanske ska byta karriär.

20130514-225353.jpg

Schwetting it! I win!

Nä. Gipset vann inte, det gjorde jag (och ångesten!).

Tänkte först köra ett lugnt pass men skulle bara testa om det gick att jogga lite på bandet. Mhm… Allt går ju om man ger sig fan på det och 35 minuter senare är jag tillbaka in i löpschemat igen. Visst, det blev varmt i gipset och det är lite smått omysigt nu men det gjorde inte ont i tummen medan jag sprang. Kände kanske inte efter heller…

Lite benstyrka rehabstyle på det och tillbaka upp på dietvagnen är det rätt ok nu!

20130513-083335.jpg

Fuck you, gips!

Jag befinner mig i lite av ett predikament. Jag har ångest för att jag inte tränar samtidigt som det finns ett stort, blått paket på handen som säger att jag inte ska det. Dels bultar det i tummen när jag håller igång, dels kan man ju inte ta av det och att ha ett svettigt gips är ju sådär. Det har redan börjat lukta lite funky faktiskt.

Men ångesten smyger sig på allt mer. Särskilt eftersom jag hade kommit igång så bra och kört två veckor utan trams. I helgen havererade det helt. Choklad i fredags, bullar och glass på barnkalas igår och lite godis och chailatte idag. Det är inte katastrof men det är inkörsporten till trams. Och jag som gått ner 1,5 kg på dessa två veckor och redan började se resultaten. Fy 17 för den här olyckan! Riktigt sur faktiskt!

Fuck you, gips!

20130512-203547.jpg

Hollywood powerwalk

Jag fixade inte att inte dra på mig träningskläderna så jag tänkte att en liten powerwalk kunde jag väl köra ändå. Sagt och gjort. På med kläder och designer shades – Hollywood powerwalk! Man kan ju piffa till det lite om man inte kan köra för fullt liksom.

20130511-111449.jpg

Handen i gips

Så, ni som följt mig via Instagram, twitter och Facebook vet redan hur dagen har utvecklat sig. Fem timmar på akuten inklusive ett par 30 sek långa konsultationer med en läkare och röntgen gav mig ett fint blått gips. Never had a cast before så lite nyhetens behag är det ju.

Röntgen visade en möjlig fraktur men man kunde inte se riktigt så jag ska göra en MR i veckan. Tills dess har jag fått en gipsskena som ska hålla allt stabilt. Sen får vi se.

Så min planerade kötta-träningshelg blir det inte så mycket med. Här är dagens eskapader i bilder.

20130510-183731.jpg

20130510-183813.jpg