Latmaskeri

Det är illa ställt här nu. Skulle springa imorse innan jobbet och tog mig upp ur sängen i något sånär tid men lyckades såsa bort tiden på något sätt så att jag inte hann. Nästan med flit också verkar det som.

Nu måste det bli lunchpass även om jag inte är så förtjust i sådana. Det är som att ju längre dagen går, desto sämre pass gör jag. Efter jobbet-träning är min sämsta tid att träna, no question. Hungrig och trött brukar det inte bli mycket fart då. Men fasen alltså. Så här kan det inte fortsätta. Måste komma ur den här konstiga perioden.

Winter is coming.

20131106-090719.jpg

Annonser

Dåligt samvete på gränsen till ångest

Jag läser rapporterna på Twitter och Facebook. Instagram är fullt av krispiga vinterbilder. Ljuset bakom gardinerna skvallrar om en fantastisk vinterdag. Vad jag gör? Ligger i soffan, kikar på Vinterstudion och har ångest. Typ varför är det redan lunch och jag inte är ute och njuter? Det kan ju bara jag svara på egentligen och det händer ihop med sjukdomen jag haft i veckan och att det är Tjejskidan på Jarlabanke. Och att det är -15 därute. Inte toppen för lungorna alltså. Jag har faktiskt känt av det efter söndagens pärs i Mora och igår när jag äntligen masade mig till jobbet blev jag genast hostig av att gå ute.

Men jag kan inte ligga här. Det går inte. Ångesten tar över mer och mer. En promenad borde ju kroppen fixa, eller hur?

20130119-120715.jpg

Ångest

Ja, jag har lite av den berömda ångesten. Den man får när man vet med sig att man inte sköter sig.

Igår var jag med väldigt trevligt sällskap på det hypade stället Flippin Burger med väldigt trevligt sällskap. Och det var gott. Och hemskt onyttigt. Idag ägnade jag morgonen åt att packa, trassla mig iväg på tidigt möte, jobba som f-n och kasta i mig lite mat för att dra till flygplatsen och hoppa på ett plan till Madrid. Jobba hela vägen ned och sen middag på det. Ingen träning att dämpa ångesten med alltså.

Och hotellet har inget gym. Däremot har mitt rum en helfigursspegel med ett extremt ofördelaktigt ljus som gör att man ser större ut än vanligt. Hej mera ångest liksom!

Imorgon är det fru Wold som kör ett styrkeprogram här på rummet innan frukost. Funderar lite på om man kan springa i trapporna eller om det är störande för folk. Vad tror ni? Ok/inte ok?

Spegeln är den där ovala saken i bakgrunden. Hur man än gör måste man passera den. Taktisk miss.

20121114-221004.jpg

Träningen utraderad

Imorse var jag duktig och powerwalkade trots det lite ostadiga vädret. Benen var sega och efter gårdagens crossfit men jag höll ändå ett rätt bra tempo. Träningsvärken blir nog ett faktum under dagen.

Sen kom jag till jobbet. Vi får frukost serverad på måndagar så jag käkade inget hemma och var jättehungrig när jag kom dit. Vad väntade då? Jo, eftersom det är 4:e juli satsades det på stora amerikanska muffins. Eller stora räcker inte. De var gigantiska. Tror ni jag hade någon karaktär när jag kom och var skithungrig? Självklart inte. Tyvärr tror jag inte att jag kommer upprätthålla någon vidare karaktär senare idag heller så det måste nog bli ett träningspass till idag.

20110704-133918.jpg

Det dåliga samvetet är tillbaka!

Halleluja!

Efter en kortare bloggpaus över midsommar är jag nu tillbaka för att rapportera om midsommarens eskapader. Den har gått i Vasaloppets tecken i och med firandet i Mora hos skidcoachen Svahn med familj, Staffan Larsson med familj och sportchefen för Vasaloppet Tommy med familj. Förutom det vanliga, dans kring stång, sill och kaloriintag som vida överstiger socialstyrelsens rekommenderade mängd har det också tränats lite. Det var skidgång/stavlöpning i Hemus (stort friluftsområde som Vasaloppsspåren går genom) och så cyklade vi i Vasaloppsspåren från Mora till Oxberg.

Skidgångspasset på midsommarafton blev ca en timme långt med löpning upp och ner för diverse backar. Mattias Svahn var med och pekade på vilka backar vi skulle kuta i. Själv cyklade han eftersom han dragit upp en sträckning i en brännbollsmatch på liv och död med barnen dagen före… Det var ett rätt ok pass tyckte jag själv men jag fick inte riktigt futt på kroppen och kom inte riktigt upp i puls.

Träffade också Magnar Dalen som kom förbi på en kaffe. Han stannade till på väg hem efter en repa runt i Europa på dryga 600 mil på tio dagar. Med sig hade han ca 250 par skidor han plockat ut på Fischerfabriken till finska landslaget. Han plockade ju ut mina klassiska skidor där förra året och jag är väldigt nöjd med dem måste jag säga. Hoppas finska laget blir lika nöjda med sina!

Dagen efter, midsommardagen alltså, blev det en cykeltur på tre mil i terräng från Mora till Oxberg. Det kom vi på under midsommarmiddagen. Det var fru Larsson, fru Svahn och så jag. Lånade mountainbike och cykelskor av Staffan och lyckades välta direkt på uppfarten. Jag är ju inte van vid att fötterna sitter fast när jag cyklar! Men när vi väl kom igång så gick det bra, välte bara en gång till efter det, också det i stillastående. Det var faktiskt riktigt kul att cykla, kanske måste investera i en hoj alltså…

Gårdagen gick i resandets tecken och dagen kickades igång med en skön morgonpromenad. Invägningen imorgon kommer inte att bli rolig efter helgens ätande. Kärleken hade klivit upp på vågen imorse och konstaterat en ökning på 3 kg! Hoppas verkligen inte att jag också gått upp så mycket.

20110627-101505.jpg

20110627-101528.jpg

20110627-101548.jpg

När livet kommer emellan

Ibland är det helt omöjligt att klämma in träning. Det brukar ju gå att få in, dygnet har ganska många timmar men ibland kommer livet, jobb och annat emellan.

Just nu är det crazy week på jobbet. Galet mycket att göra och minst 15 timmars arbetsdagar. Då är det svårt. Extra trist är det då att läsa andra träningsbloggar och se roliga pass de har gjort. Märker också att jag lägger till mig med dåliga kostvanor när jag jobbar så här mycket. Småäter och väljer dålig mat. Inte ok Heidi. Det känns lite som när jag var reseledare och käkade dålig mat i sju månader i sträck. Nu blir det bara sju dagar men mönstret känns igen. Ajaj.

Börjar om med hälsolivet på lördag. Då blir det E18-loppet. Tröstar mig med att jag i alla fall kolhydratladdat.

Nu ska jag fortsätta flänga runt i taxi! Ciao!

Blev ingen träning igår

Istället satt jag på kontoret och jobbade till klockan ett. Dålig mat blev det hela natten också. Det är svårt att motivera sig med morötter så vi köpte lite choklad för att hålla humöret uppe. Hade förstås väldigt dåligt samvete när jag satt och myste med en kexchoklad.

Inte har matintaget blivit bättre för att det är en ny dag. Började med en macka för att jag, helt ärligt, inte haft tid att fundera på vad man ska äta istället för mackor. Ett tag käkade jag frukt, keso och nötter till frukost men det liksom föråt jag mig på så det tar emot att börja med igen.

Hoppas i alla fall att få till lite träning idag. Packar väskan för alla eventualiteter och satsar på att sticka till gymmet en kortis till lunch.

Ciao!