Saknar att sparka på saker

Hittade den här bilden på Flickr när jag letade efter något annat. Den är från förr-förra sommaren tror jag och när vi var på gymmet i Idre, Kärleken och jag. Kände att jag saknar att sparka på grejer. Och människor. Fast bara sådana som är med på det såklart. Eller inte helt med på det, då är det ju ingen poäng för att de blockar sparken. Men ni fattar. Satsar på en comeback efter jul. Så, då var det bestämt!

Det har uppdaterats dåligt men det är för att jag är upptagen med att hänga med min man! Han kom över häromdagen och stannar till på söndag. Givetvis tränar vi lite, har varit på gymmet både idag och igår men det har inte varit några direkta pass att tala om så. Helgens mission är att köpa ett para nya dojor till gymmet. Jag tänker mig ett par snygga Nike Free. Vad tror ni?

 
DSCN1601

Screw the cold

Det blir ju inget av den här förkylningen! Precis som inför förra gångens mastodontsjuka händer just nu ingenting mer än att jag nyser lite och har lite ont i halsen. Det kvalificerar knappt ens som ont i halsen, det är mer en lite brännande känsla i svalget.

Eftersom det bara är en månad kvar till jag ska ta den sista graden innan svart sket jag i förkylningen och gick till karaten ändå. All in all kändes kroppen bra, den var precis som vanligt och jag kände inte alls att jag har något i kroppen. Jag har bestämt mig för att inte pusha gör hårt men ändå träna lite lätt. Jag kan ju inte ligga på sofflocket och slöa!

Dagens bild är lite lek med speglar.

20120517-072129.jpg

Foot tantrum

So, Wednesday means fighting day. Hade egentligen tänkt träna på gymmet imorse också men beslöt mig för att sova lite längre istället. Vila bulan lite extra liksom. Den har för övrigt gått ner ordentligt, kvar är bara en svag blå skugga. Fast det är riktigt ömt om man tar på den.

Kvällens karateträning var ett enda stort tantrum från mina fötter. Det skavde överallt och ju mer jag tejpade desto klistrigare och skavigare blev det. Till slut tog jag av mig fotskydden. Det kändes jättekonstigt! Förut körde man helt utan fotskydd och det var normalt men nu kändes det nästan som jag var naken! Lustigt hur man vänjer sig vid utrustning.

Den obligatoriska bilden från omklädningsrummet på fyra kick-ass awesome tjejer!

20120425-211956.jpg

Severe träningsvärk

Om det var kramp i vaden igår är det inget mot vad det varit idag. Båda vaderna har varit stenhårda och knappt användbara. Jag har gått som en anka hela dagen.

Självklart gjorde gårdagens dispens att dagens träningspass inte ställdes in utan vaderna fick glatt finna sig i att stå på tå i 75 minuter karateonsdag. Det var inte skönt men träningen gick ändå rätt bra. Blåsan höll också efter en behandling med min meste följeslagare, leukoplasten. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: – Gå ingenstans utan en rulle.

Nu har jag hamnat i säng och för att bli av med träningsvärken tänkte jag testa ett oortodoxt sätt att bota den. Jag har gått till sängs iförd kompressionsstrumpor (från GoCoCo ifall det var någon som undrade). Vi får väl se vad det gör med blodgenomströmningen.

Dagens bild är från omklädningsrummet och på min ovilliga träningskompis Sara. Det var nåt om att vara red faced. Själv är jag verklighetens kvinna och visar gladeligen upp mitt tomatröda nylle!

20120418-235320.jpg

Värsta blodblåsan!

Karatemåndag!!! Två månader har jag väntat på att få sätta ihop dessa två ord. Det har gått ofattbart lång tid sedan jag fick dra på mig gi:n, knyta bältet och stoppa in tandskyddet i käften. And it felt gooood!

Som förväntat var jag inte i någon direkt toppform. Kroppen var seg och i kontringarna var jag helt bortkollrad men fotarbetet kändes bra. Efter träningen när jag drog på mig skorna sved det lite under tassarna, det var ju bara att vänta efter att ha varit borta så länge men när jag kommit hem och gått runt lite tyckte jag ändå att det sved lite mer än vanligt. När jag tagit av mig strumpan och tittat efter fattade jag ju varför. Värsta blodblåsan! Jag som hade tänkt springa imorgon bitti måste kanske tänka om lite. Får se hur det känns när jag kliver upp.

Dagens bilder är såklart på blåsan och mina side-kicks Alva och Mickis. Nere i dojon gäller inte att man inte slår på dem som är mindre… Eller sparkar snarare.

20120416-222901.jpg

20120416-222927.jpg

En fjäderlätt spark i huvudet

Rubriken låter kanske brutal men håller man på med kampsport så gör man. Ikväll har jag tränat kontringar och lyckades med något jag sällan gjort förut. Inte ens när jag var som bäst innan skadorna kunde jag göra det här. Ikväll satte jag en perfekt, fjäderlätt spark i huvudet som en kontring på min sidekick (no pun intended) Alva. En kontring är, för den som inte vet, en motattack och görs i samma stund motståndaren börjar sin attack. Ett sätt att snuva motståndaren på poäng helt enkelt. Alva satte sen typ tio poäng på mig men ändå: en perfekt tajmad spark i huvudet med kontroll så den bara nuddar kinden – det är fina grejer det. Önskar att jag hade det på film.

Annars började dagen hos Uffe där jag gjorde styrke-, balans- och hopptester. Det hela ser väl rätt skapligt ut men det är en bit kvar att jobba.

Härmar Soffans bildmanér med en sned bild idag från Feelgood Grev Ture. Och så en bild på den roliga balans- och hopptestmattan.

20120222-225218.jpg

20120222-225232.jpg