Timeouten är över. Jag har de senaste två veckorna tjurat, funderat på om schack är något för mig, tröstätit allt av skräpmat jag kunnat komma över och allmänt tyckt synd om mig själv.
Men jag fixar det en gång till. Jag har ju inte mycket till val liksom. Jag kallar det Project Fenix efter fågeln som brinner upp och föds på nytt ur askan. Here we go!
Startpasset blandade jag rehabövningar och några överkroppsdito. Knät smärtar och tummen är inte bra än men nu är jag igång och härifrån finns det bara en väg framåt.
Passande nog, samtidigt som jag skriver de sista meningarna här ovan, startar introt till Eye of the tiger. Game on, game face on.