Ordnung på das torp

Dagen idag har gått sjukt fort och jag har typ inte hunnit någonting – fast ändå massor. Bland annat har jag lyckats besöka en öron-näsa-hals-doktor som stuckit en pinne långt in i näsan på mig för att komma åt bakterier/virus/hjärnsubstans/whatever som gör att jag får ont i halsen. Nu ska det odlas och efter det vet vi. Hoppas jag.

Jag har i alla fall fått kortisonnässpray som liksom ska rensa upp i hela systemet och göra mig till en ovänlig plats för bakterier och virus. Tydligen är det samma mirakelgrejer som dagispersonal går på för att slippa däckas av barns alla sjukdomar. Låt oss hoppas att det funkar på mig!

20130306-191154.jpg

Annonser

Smart?

Nej kanske inte. Men jag gick ändå till gymmet och körde mitt planerade pass trots lite skit i halsen. 75 minuter på cykel i AI-tempo. Tänker att det inte är så farligt om inte pulsen går för högt. Vi får väl se hur det känns imorgon…

Inte vårt år

I lördags tvingades jag ställa in på grund av halsen och idag tvingades Kärleken att bryta i Mångsbodarna på grund av samma sak. Inte vårt år alltså.

Men vi kommer igen, rest asure. Och imorgon ska jag först leta rätt på en vårdcentral, sen hitta någon som kan göra ett halsprov och se vad för slags scheiss som bor i min hals – för guess what? Den gör ont igen.

Grr.

Tack tack tack

Vad fina ni är! Hela dagen har jag fått peppande tweets, meddelanden på Facebook, sms och kommentarer! Det värmer mycket, tack!

Jag har dividerat med mig själv hela dagen; fattade jag rätt beslut, är jag vek och går och känner efter för mycket, skulle jag kunna köra på lördag… Men jag pratade med Mattias och han lugnade mig med att tvekandet i sig själv betyder något, det är inte hundra och att ställa upp sjuk är uteslutet. Han hade många kompisar som gjort missen och fått hjärtmuskelinflammation sen. Det vill jag ju inte ha.

Men nu lämnar jag det här och vänder blad. Fokus ligger nu 100 % på Tjejvasan nästa år. Varje droppe svett, blod och tårar ska summera upp till startlinjen 2014.

Tack igen för stöd och pepp. Hoppas ni orkar hänga med under året som kommer också.

Kram

Ställer in

Jag är inte så sjuk att jag är döende. Jag är inte superpigg men rätt ok ändå. Samtidigt kan jag inte ignorera halsen som raspar och gör ont. Jag har en infektion i kroppen och den vill jag inte veva runt på det sätt som en tävling innebär. Man drar ju upp pulsen rätt högt och jobbar där i typ två timmar. Och ni som känner mig vet att fisåkning inte är ett alternativ. Jag vill göra ett bra lopp eller inte alls.

Så jag ställer in. Jävligt tråkigt men så är det.

Ignoring it.

Nu skiter jag i halsen. Eftersom den varken blir bättre eller sämre och vila inte hjälper så bryter jag status quo med träning. Morgonens pass blev lite löpning på band – ökade både farten och längden lite till 15 minuter på 11 km/h och ökande för varje minut sista fem. Det verkar ha gått bra i knäna för jag kände inget under tiden eller nu efter. Efter det blev det en del av övningarna från rehabprogrammet. Inget jättepass men med tanke på det allmänna hälsoläget är jag nöjd.

Riktigt röd i fejan blev jag i alla fall. Och inte gick det ned igen heller! Det här är post dusch och nedvärmning.

//Heidi – showing it as it is…

20130219-091808.jpg