Up the hill we go!

Klev upp tidigt på en lördag för att dra ut på skidgång med Kärleken och hans kollega på skidgång. Vi åkte till en slalombacke i Sollentuna som jag glömt namnet på och klafsade runt i leran!

Sex gånger uppför blev det; fyra på den branta framsidan och två springandes uppför den lite lättare baksidan.

Tippar lite träningsvärk i vaderna imorgon… 🙂

20131116-221502.jpg

Adept Aronson och Coach Wold i ösregnet

Scheisse vad det regnar ikväll! Det vräker ner över Stockholm men det var ändå rätt många som struntade i det och tog sig en tur i Hagaparken.

Lite regn stoppade inte heller Aronson och Wold. Skidgång stod på schemat och vi körde ett gäng intervaller på Hagatippen. Det gick fint för oss båda, det var Aronsons första skidgångspass ever. Men inte sista!

Det är rätt gött ändå när regnet vräker ner, personligen funkar jag bättre i ösregn än i värme.

Före:

20130808-202525.jpg
Efter:

20130808-202556.jpg

Glasögonträning

De senaste dagarna har det kliat i ögonen så jag sportar i bricker för att låta ögonen vila från linserna. Det är lite opraktiskt, det immar igen lite fint när man blir varm.

Dagens svettsession blev ett pass skidgång i Hagaparken med Kärleken. Det var skönt att träna ute for a change men, som sagt, lite immigt.

20121103-171339.jpg

Saknar Alperna…

När man kommer hem efter att ha varit borta ett tag tycker jag alltid att det känns lite konstigt. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det men det känns som att det blir en tvärnit och lite som ”va, ska jag vara här hela tiden nu?”.

Jag saknar alperna och Mayrhofen redan. Jag saknar våra vandringar i fyra timmar rätt uppför och cykelturerna i det mäktiga landskapet. Idag försökte jag få lite alpkänsla med skidgång uppför Mördarbacken/Hagatippen. Det är iofs inte samma sak när backen tar slut efter bara fyra minuter… Jag märkte dock att även om benen fortfarande är lite trötta så har de blivit starkare. Förut var det mycket, mycket jobbigare att gå upp och jag orkade inte hålla samma tempo hela vägen upp. Positivt alltså!

20120730-222054.jpg

20120730-222137.jpg

Den här konditionen, när kommer den egentligen?

Den här veckan började ju riktigt lovande med tre träningspass i måndags. Sedan dröjde det ända tills idag innan jag fick på mig träningskläderna och kunde få till ännu ett pass. Drog ut på stavlöpning och trodde att jag kommit ut i en bassäng. Vilken luftfuktighet!

Kämpade mig genom passet i alla fall men känner att det går väldigt långsamt för den här så kallade konditionen att infinna sig. Jag tycker inte att jag kommer någonstans och det blir nästan jobbigare för varje pass. Försöker intala mig att jag behöver ha lite tålamod och att den kommer snart men jag skulle verkligen vilja känna ett riktigt lyft snart.

Kom hem och kutade genom duschen och eftersvettades som en gris. Det blev inte bättre efter en dust med hårtorken och när jag kom till jobbet kändes det som att jag smälte. Nu, efter ett par timmar fryser jag istället. Aldrig lagom!

Dagens bild är en self-reminder:

20120511-105130.jpg

Ett litet steg på vägen

Jag är i förflyttartagen och sitter på tåget tillsammans med Kärleken mot först Arboga och sedan Örebro för släktgalej. Kärlekens föräldrar och fastrar och farbröder har gaddat ihop sig mot alla sina barn med respektive och ordnat en ”Hemlig aktivitet”. Ska bli spännande att se vad det är.

Men som vi alla vet är en dag uten trening en dag uten mening så vi klev upp tidigt och stack ut på ett stavlöpningspass. Och jag tror fasenimej att jag har kommit en bit på väg på konditionen. Det kändes lite, lite lättare att springa och jag orkade längre intervaller innan jag dukade under av mjölksyra. Det känns väldigt bra och gör det lite roligare att ge sig ut på morgnarna.

För övrigt dröjer det nog bara ett par dagar innan Hagaparken är helt grön. Nu går det fort i svängarna! Jag knäppte inte av någon bild dock utan ni får nöja er med en bild Lena knäppte av på gårdagens twäning. Plankan på boll!

Trög morgonlöpning

Vissa dagar är trögare än andra och idag var en sån dag. Det tog tid innan jag kom ut och när jag väl kommit ut ville kroppen inte riktigt vara med. Dessutom hade jag klätt mig lite för varmt. Och inte ätit frukost, bara druckit ett glas mjölk. Inte optimalt alltså. Tryckte ändå mig genom ett pass nere i Hagaparksterrängen med stavlöpning. Det är så himmelens mycket tyngre att springa med stavar än utan. Det spelar ingen roll att stavarna är väldigt lätta, bara att ha armarna jobbandes samtidigt gör att det är tyngre.  Medan jag sprang tänkte jag på hur skönt det ska bli att springa när konditionen har blivit bättre. Tålamod är ju inte min starka sida så jag vill ju se resultat på en gång men rationellt sett vet jag ju att det inte går.

I alla fall satte jag mig med en skål müsli framför datorn när jag kom hem och letade efter inspirerande citat och hittade det här. Ganska bra tycker jag, vad tycker du?

Bättre kondis here I come

En månads sjukdom och lite förslappande semester har inte direkt gjort underverk med min kondis så imorse drog jag ut på ett intervallpass skidgång. Eller sprättande skidgång om man ska vara petig. Det kallas så om man springer med stavarna.

Det blev 1+2+3+4+5+4+3+2+1 med en minuts aktiv vila plus 10 min uppvärmning och nedvarvning. Tanken var att hålla mig runt 75-80% av maxpuls men ibland drog det iväg lite högre.

I vilket fall som helst var det en grym känsla att starta dagen med träning. Tror bestämt att det blir lite träningsvärk av det här!

20120410-224007.jpg