En vecka in i 2011

Hur har det gått för oss tappra som sagt hejdå till godiset?
Jag har inte fått några indikationer på att vi fallit för trycket någon av oss. För egen del är jag halvt förbannad på mig själv för att jag alltid ska vara så drastisk, det är kanske att gå till överdrift att göra sig av med godis under ett helt år. Det är ju väldigt gott och jag tänker på all Lonkafudge jag kunde ha ätit. Å andra sidan har jag faktiskt inte varit sugen på godis. Alls. En stor prövning trodde jag skulle vara efter-maten-suget när vi hade fredagsmysmiddag igår kväll – men nada. Jag åt min mat och var inte sugen på att äta mer. Big WIN!!! Det hade varit hemskt jobbigt att bli av med all den extra energin igen. Då hade det mest varit ett nollsummespel. Det är spännande hur mycket som egentligen är mentalt. I slutändan är jag nöjd med mitt beslut att ditcha snasket, min kropp kommer att må mycket bättre av det!

Jag har bett om lägesrapporter från de andra och nedan finner ni några. Glöm inte att kika in på deras bloggar och ge dem pepp!

Lisa på Silverscreen skriver följande:
Det har varit lättare än jag trodde att inte äta godis. Nästan obefintligt godissug och jag har utan problem motstått godisskålen när jag varit bortbjuden. Jag är riktigt riktigt stolt över mig själv! Nu är det bara 51 veckor kvar 🙂

Cath på Maradrömmar skriver och bildbloggar om alla frestelser den första veckan erbjudit. De var inte få men hon stod emot! Kika in på hennes bloggpost och kolla på allt! Jag är sjukt impad!

Sanna på Sanape har legat sjuk den stackarn och knappt ätit mat alls. Så här skriver hon själv:
Det har varit en oväntat lätt första vecka eftersom jag varit sjuk och knappt lyckats få i mig mat. Men på nyårsdagen gick vi för att köpa middag, och utan att tänka på det plockade jag med mig vindruvor och mörk choklad. Insåg tabben när jag kom hem och gav bort den som en ”sen julklapp” istället, och nöjde mig med vindruvor. Som helt ärligt är fantastiskt mycket godare än någon choklad.

Glöm inte bort de andra fantastiska personerna som också kör utan godis!


Annonser

Mål 2011

Det är ju ett par dagar sedan vi fick ett nytt år nu och jag har gått och processat mina mål för 2011 i huvudet. Vad vill jag göra? Hur långt ska jag nå? Törs jag sätta det eller det som
mål?

Nu har jag bestämt mig. Och jag gör som förra året. Jag skriver ned mina mål för 2011 på ett papper som ska få bo bredvid sängen. Jag ska titta på det ibland för att påminna mig om vad jagvill. Jag har lärt mig en hel del om mig själv 2010 och jag vet att min kapacitet är mycket högre än vad jag ibland ger mig själv cred för.

Idrottsligt vill jag i år uppnå följande:

  • Placera mig på Norska Mästerskapen i mars
  • Bli uttagen till det norska karatelandslaget
  • Placera mig på en internationell tävling
  • Vinna över Hanah för att jag är bättre
  • Vinna senior-SM i karate – en gång till

Jag vet att det är tuffa och plågsamt mätbara mål. Ja eller nej liksom. Jag kommer att jobba hårt för att uppnå dem och det kommer inte vara en dans på rosor. Hoppas ni vill hänga med och ge pepp under svårare stunder och glädjas med mig när det går bra.
Ni är ett fenomenalt stöd!

Vad är era mål för 2011?

Godiset är borta!

Efter en dryg månad utan godis har jag ätit i två dagar. And I’ve had it! Det är inte så gott egentligen och det saboterar för kroppen. Både jag och Kärleken är bottoms-up-människor. Vi äter godis om det står framme och tills det tar slut. Att bara ta en finns inte på kartan.

Så ikväll, när vi båda kände att det var nog, hade vi en liten ceremoni vid papperskorgen och slängde ut allt vi har i huset. 2011 kommer att vara ett godisfritt år!

Bara för att förtydliga, det handlar inte om ett godisförbud utan om en livsstilsomläggning. Ett förbud är negativt, begränsande och framför allt tidsbestämt. Det här är ett första riktigt försök till att sluta med godis helt och hållet. Min kropp ska inte få dåliga belöningar när jag gjort något bra. Istället ska jag bygga den stark på bra bränsle!

Den som har lust att haka på får gärna droppa en kommentar så jag kan följa upp hur det går framöver.