Vasaloppsläger – top of the line!

Ni skulle ha varit här! Fy 17 vilket läger det här är!

Inte nog med att vi åker massor av skidor i bra spår, det är kändistätt och fantastiskt god mat. Beats ostmacka BIG TIME!

Var ska jag börja? Efter en härlig frukost drog vi ut i spåren för att köra träning i grupp. Det var sjukt kallt igår fick jag veta och termometern visade under kyligt idag också så jag tog inga chanser och tejpade ansiktet som proffsen gör. Fast inte på det där snygga sättet med speciell luddigt tejp utan med Leukoplast – lösningen på allt – så att man såg ut som man nyss släpts ut från sjukhuset. Det var faktiskt en kille igår som förfrös fingrarna så till den grad att han hade enorma blåsor till fingrar. Ni känner ju mig, jag gillar att visa bilder på blåsor så självklart hittar ni dem på bild längre ner här. De här blåsorna är dock bland de mest brutala jag nånsin sett so ye are hereby warned.

I alla fall har vi ägnat dagen åt skidlektioner i grupp och individuellt. Det är fenomenalt att få åka för duktiga instruktörer som kan ge konkreta tips på vad man ska förändra.

Kändisar vimlar det av och de är numera skidinstruktörer. Två av de mer namnkunniga är OS-medaljören Thobias Fredriksson och sprintlandslagskillen Mathias Danielsson. Självklart är vår skidcoach tillika SVT-experten Mattias Svahn också med och instruerar. Maten står ju, som tidigare nämnts, Melker Andersson för och Rickard Olsson var med på skypelänk och körde en Vem vet mest-variant. Han skulle varit med live men det lilla projektet Melodifestivalen kom emellan.

Även media har hittat hit och ni kan se undertecknad i Outside Magazine i ett reportage. Chefredaktören Glenn Matsing är med på lägret. Jag demonstrerar skidövningar men ni får vänta till november, då först kommer reportaget.

Imorgon ska vi åka motsvarande TjejVasan eller KortVasan. Vi blir bussade upp till Oxberg och förväntas ta oss därifrån på skidor in till Mora. 3 mil närmare bestämt. Puh. Så långt har jag aldrig åkt på klassiskt så vi får väl se hur det ska gå.

Jag har inte hunnit fota så mycket idag. Telefonen har mest legat på rummet eftersom den inte tål kyla så bra…

Annonser

Dagens andra

Karate stod på schemat och lagom sen sladdade jag in på träningen. Träningen gick skapligt men jag kände av benhinnorna efter powerwalken imorse. Det är märkligt att dryga fem kilometers promenad ska kvadda benen så. Skorna är problemet har jag kommit fram till och nu åker de ut! Det blir nya nästa vecka.

Blåsproblematiken fortsätter och jag har en mysig blodblåsa under stortån som bara växer. Jag har ju en tradition av att visa dem så längre ner finns en äckelbild för dem som är roade av sånt.

Imorgon tror jag att det blir en vilodag. Jag är trött både i kropp och knopp och har ju varit igång med anspänning i kroppen sedan i lördags.

Jäkla blåsor

Klippte ju bort massa hud igår kväll för att isolera blåsorna så att inte mer hud lossnar runt om blåsorna. Nu när jag tog bort tejpen jag haft som extra hud hela dagen ser jag att blåsorna suttit djupt och att det kommer ta lång tid att läka. Jag har dessutom fler blåsor jag inte frilagt än. Vet inte om de sitter lika djupt. Det verkar som förhårdnaden lossnar från det understa hudlagret. Ont gör det och det känns som karatepasset imorgon är i fara. Det vore katastrof.

Omplanerad träning

Hoppas ingen av er väntade på mig vid Fridhemsplan ikväll. Jag var tvungen att boka om passet och gick till gymmet på Odenplan istället. Som vanligt nuförtiden har jag problem med blåsor under fötterna, klippte bort massa död hud igår kväll, och har problem med att trampa ner foten ordentligt. Det kändes inte som läge för att köra BodyCombat då.

Gympasset blev ett rätt bra pass för att vara mig på egen hand. Särskilt som jag var riktigt seg på att komma iväg och inte hade lust egentligen. Jag körde ben, rygg och mage och passade också på att ge mig själv tid att stretcha ordentligt. Det gör otrolig skillnad om man tar sig tid med stretchingen. Enda smolket i bägaren var de två danstjejerna som var bredvid mig och bara sådär gick ner i split och spagat utan någon synbar ansträngning…

Ny utrustning har jag också. Min iPhone har nu en självklar plats på armen när det vankas löpturer. Sportarmbandet är från Belkin och 299 kr fick jag ge för det. Kollade så att det ska passa för en eventuell iPhone4 också… Man vet ju aldrig 😉

My feet are on fire

ÄCKELVARNING!

Idag blev det ett karatepass! Yay! Det har varit alldeles för långt uppehåll. Först benhinnor, sedan semester och förkylning förra veckan. Det ger fyra veckors uppehåll. Vad får man då? Burning feet. Satan vad ont jag har i fötterna. Blåsor och bortskavd hud under tassarna och det gör så ont! Nämnde jag det? Som den idiot jag är hade jag inte med mig andra skor än högklackade sandaletter vilket gjorde den annars ganska korta promenaden hem ganska plågsam. Kommer numera alltid att packa mjuka skor för hemfärd i väskan.

I övrigt så funkade tekniken överraskande bra. Jag fick till hyfsade ryck och Kalate hjälpte mig över en mental spärr om att jag inte kan tajma mot magen. Jag ska också jobba mer på att hålla överkroppen still när jag gör mina ingångar. Det kändes dock att jag varit borta en tid och varit sjuk. Det är en viss sorts kondition man måste ha för att orka köra karate, även om man kan springa långt och länge räcker inte det. Svettades som en galning gjorde jag också.

Nog om det. Imorgon kväll blir det dubbelpass med BodyPump och Pilates med Therese på SATS i Bromma. Om det är någon som har lust att haka på vore det jätteroligt! Nedan lite bilder från träningen och är du äckelmagad så ska du inte scrolla. ; )

Stavchock och blåsor

Jag kan ha chockat en och annan semesterfirande Stockholmare idag när jag åkte förbi dem med stavar i händerna. Det blev nästan en och en halv timme inlinesåkning idag och hälften av tiden flaxade jag med stavar också. Sista biten tillbaka gick det inte. Blåsorna i händerna gjorde det omöjligt att fortsätta staka. Note to self: ta dig tid att leta rätt på handskarna nästa gång du ska ut. Eller, jag ska nog köpa gymhandskar för de kan jag ha när jag kör rodd också. Jag vill inte ha några fula förhårdnader och svidande blåsor i händerna.

På väg ut ur stan pekade jag långfingret åt döden där jag for genom korsningar och förbi bilar. För att inte ge döden en chans att peka tillbaka tog jag tunnelbanan hem från Thorildsplan. Hade ingen lust att trött och varm kriga om plats med fotgängare, cyklister, bilar och bussar genom Fridhemsplan och St Eriksplan. Bussarna är ju inte kända för att visa hänsyn i trafiken direkt.

Träningsmässigt var det väl ett ok lågintensivt pass. Det var jobbigare än jag mindes det att åka med stavar. Jag hade velat åka längre men blåsor i händer och skavsår lite varstans gjorde att jag fick nöja mig med 18-19 km.