Den är här!!!

Alltså boken! Fick mina friex idag och den är fin! Såg den i handeln i helgen också så nu får ni köpa ett ex och lära er hur man åker! Kan slänga in en skidlektion på köpet om ni köper den bums! 😉

My book is hitting the stores!

Japp, nu är det nästan, nästan dags. Nästa vecka ska boken finnas att köpa och redan nu kan man ”bevaka” den på Adlibris och Bokus. Det känns sjukt kul att det blev en riktig bok och att vi lyckades ro i hamn det. Det var många gånger det kändes segt att ta fram datorn igen efter en lång dag på jobbet eller att tvinga sig själv att stanna inne och skriva när de andra barnen fick leka utomhus på helgerna. Men nu är det klart! Jag kommer definitivt inte att bli rik på det här men den har redan tryckts upp i en ny upplaga för att intresset varit så stort.

Så här ser den ut och om du klickar här kan du provläsa några sidor!

Sol i sinne, vit inne

Det är fantastiskt väder ute. Jag ser det genom fönstret. Men jag vänder bort blicken och är inne. Det är hårdfokus på boken idag. Sitter och rättar korr, flyttar kommatecken och formulerar om i manuset. Manuset som snart blir en färdig bok. Det är en cool tanke! Fast korrarbete är tråkigt och jag hade grymt gärna velat ta en löptur ute i solen. Jag har dragit för gardinerna för att slippa se men det syns ändå att det är pangväder ute…

Nej, fokus var det. Vårsolbrännan får vänta.

Caféjobb och goda nyheter

Det bästa jag vet är att sätta mig på ett fik och jobba. Det gör inte så mycket att det är stimmigt runt omkring för att det blir liksom en ljudmatta som, hur konstigt det än låter, gör det lättare att koncentrera sig på det man ska göra. På agendan står boken. Vi har fått kommentarer från förlaget så nu är det finlir och fix som gäller. Det känns ganska kittlande att den nästan är klar! Vi ligger lite efter med bildmaterialet eftersom det inte varit snö. Det gör det ju svårt att fota skidteknik! Mattias har ju också sin mest busy period nu med skidlektioner och läger så vi får se hur vi ska pussla in det.

Jag började dagen med ett besök hos Uffe och fick nya streckgubbar. Ska göra dem varje dag och nu kommer det att krävas disciplin för att följa order. Det är så väldigt lätt att ”glömma” att göra dem men fasen, nu är det allvar! För vet ni? På måndag tänkte jag ta på mig dräkten igen och ställa mig på mattan. Det kommer att bli väldigt lugnt, jag ska bara testa hur det funkar och koncentrera mig på tekniken. Uffe har godkänt testet så jag hoppas, hoppas att kroppen håller. Förutom streckgubbarna var det också nålbehandling. Fast idag fick jag el i dem för att få mer effekt. Lite läskigt var det allt men det gör inte ont.

Anyway har jag landat på ett Espresso House och upptäckte till min glädje att de har gratis wifi. Det tycker jag alla fik borde ha. Det är så bra för alla jobbnomader!

Manus inlämnat!

Hej! Nu har jag kommit ut ur den skrivarbubbla jag varit i tills idag. Det har jobbats på dagarna och knattrats på kvällar och nätter. Och nu är det äntligen färdigt! Eller ja, första versionen av hela manuset är inskickat nu. Det är mycket kvar, alla bilder är inte fotade och det kommer vara en hel del småändringar och massa korrläsning framöver men det är i alla fall inlämnat!

Träning har liksom inte funnits på kartan. Det hänger iofs lite ihop med en liten viruskultur jag odlar i min hals. Men att vila sig i form är ju inte ett helt okänt begrepp!

Jag önskar att jag hade kunnat ladda upp det någonstans så jag kunde ta en screenshot på det men det var bara en zip-fil i ett mail. Istället får ni en trött men glad morgon-Heidi minuterna efter att boken gick iväg!

Jag måste bara berätta om vad Kärleken har gjort! Det hör inte till den här bloggen egentligen men det är så fint! Han har stängt mig ute ur sovrummet och garderoben i flera dagar och ”fixat”. Vad fixat innebar vägrade han säga förrän idag. Grabben har gjort världens finaste julklappskalender! Varje paket innehåller förutom en liten present också ”Dagens kärleksförklaring”. Han är fin, min blivande!

Caféfrukost och det hemliga projektet

Idag hänger jag på ett mysigt café och knattrar med mitt hemliga projekt. Eller det är inte så hemligt längre faktiskt. Jag har berättat för ganska många redan och då är det inte mer än rätt att ni också får veta. Mattias Svahn och jag håller på att skriva en bok om längdskidåkning. Det är teknik, träningslära och uppladdning för långa lopp som till exempel Vasaloppet. Första manusdeadline är på torsdag, 1:a december. Det är ingen panik, vi har varit duktiga och inte sparat allt till sista stund men det är ändå en hel del som ska skrivas klart. Knattrande på schemat i helgen alltså.

Jag ska försöka hinna med ett besök på gymmet också, för lite rehab, men jag är rätt seg efter en AW som drog ut rejält på tiden igår så vi får se om jag inte ger kroppen lite mer vilotid.

Dessutom hittade jag glädjande nyheter på dn idag:

Fantastiskt väder!

Utanför mitt köksfönster är det redan över 20 grader och klockan är knappt 8 på morgonen! Hade jag inte haft halskli och skulle på konferens hade jag startat dagen med en liten morgonjogg följt av en dag på en filt med en bok och en picknickkorg.

Ett ”Ge mig fan på’t”-pass

Det var så varmt och gosigt under täcket imorse sådär runt 6-snåret så ni anar inte. Men jag hade verkligen bestämt mig. Jag skulle upp och träna. Basta!

Kom iväg lite senare än tänkt och landade på gymmet halvåtta. Det gjorde att jag fick korta ner passet från den planerade timmen till 40 min men det är helt ok för jag körde skiten ur mig själv! Stenhårda intervaller på crosstrainern resulterade i riktigt hög puls. Under en av de sista intervallerna var jag uppe i 183! Det är nog inte maxpuls, har faktiskt aldrig gjort ett maxpulstest, men inte så långt därifrån skulle jag gissa. Gubben på crosstrainern bredvid mig kollade konstigt på mig ett par gånger, han kollade bland annat på min pulsklocka, och till slut var jag tvungen att fråga vad han kollade på. ”Bara kollar så att du inte dör” svarade han. Det tar jag som ett betyg på att jag tog i ordentligt! Blev både plaskvåt och högröd i ansiktet vilket också brukar vara indikationer på att jag inte mesat.

Gårdagen bloggade jag inte så mycket om. Det var en skön offline time-out-dag med picknick i solen, bokläsande och allmänt låta huvudet komma ikapp. Bakade sedan bullar på kvällen (mina kanelsnurror är riktigt farliga…) så ni förstår ju varför jag var tvungen att kickstarta måndagen med ett ordentligt pass.

Och just det, jag är nu Mayor of SATS Bromma! Lite småtöntigt men ändå…