Klassisk premiär

Idag var det så dags att prova de nya skidorna Magnar Dalen plockat ut som stått och mognat i hallen under hela december. Hittills har vi bara åkt skejt men nu var det alltså dags för premiären i klassisk åkning.

Kärleken och jag tog bilen ner till Sälen (det tog sjukt lång tid, vägarna var hala som, ja, is och vi fastnade bakom en förmodad dansk som körde i 50 hela vägen) och vår skidcoach Mattias Svahn. Kärleken hade aldrig stått på ett par klassiska skidor förut (vi tvingade ju honom att lära sig att åka skejt första julen vi firade tillsammans med mina föräldrar) så han var lite nervös men han lärde sig riktigt fort. Själv har jag åkt en hel del i barndomen, tävlat lite och så, men det var många år sedan jag körde sist. Har bara varit skejt för hela slanten i ett par år nu.

Förresten, såg av en slump att appen RunKeeper Pro för iPhone är gratis just nu. Säkert en julspecial så skynda ladda ner! Jag har bara kört gratisvarianten förut så imorgon ska jag testa de funktioner man inte haft tillgång till tidigare.

Nedan ser ni Mattias och Kärleken och ännu längre ned, jag!

Annonser

Poängen med en träningsblogg

Är att man ska träna och sedan blogga om det. Men de senaste tre veckorna har jag knappt tränat alls. Och jag verkar bli sjuk av det! De gånger jag har tränat den senaste tiden svarar inte musklerna riktigt som de brukar och jag får inte upp puls eller fighting spirit. Huvudvärken, det senaste tillskottet i min åkommepark, verkar inte helt ge med sig. Den ligger liksom som en konstant mössa överst i huvudet. Trött, grinig och sur för att jag inte får träna. Vet inte vad er diagnos blir men min säger ond cirkel.

Dags att bryta den med andra ord! Man kan ju inte köra igång för hårt direkt, då skadar man sig ju bara men jag kommer att, starting monday, dra upp träningen igen. No matter what! Jag mår dåligt om jag inte tränar. Det verkar bara vara så. För att inte tala om det dåliga samvetet som gnager varje gång jag går förbi gymmet utan träningskläder.

Den vita månaden då? Jo, det går bra. Inte en endaste godisbit har jag ätit. Inte heller har det blivit bullar, tårta eller något annat. Det enda som smugit ned är några pepparkakor till glöggen men då med ädelost på så det räknas som mat. 😉 Fast jag känner att det var lite otaktiskt att ha en vit månad i december. Don’t know ‘bout you, men för mig är jul förknippad men godis och lussebullar och generellt sockerintag  långt över normala månader. Dessutom, eftersom jag inte tränat så mycket så har jag inte sett några resultat riktigt av att inte äta godis. Det har inte hänt något med vikten, jag känner mig inte piggare (snarare tvärtom) och allt det hälsogurus säger verkar vara bara bluff och båg. Ska hålla i det dock. Två veckor kvar.

Tills imorgon, mys på i era mjukisbyxor och moffa chips, för imorgon är Heidi ”Anna Anka” Wold tillbaka och det dåliga samvetet kommer som ett e-mail i inkorgen!

Peace out!