Du leder! Eh, va?

Kroppen är en märklig tingest. Även om man sover för dåligt och på andra sätt misshandlar den så kan den ändå prestera och det är precis vad min kropp gjorde idag. Visst var jag trött men kroppen svarade bra och jag kände mig oväntat fräsch genom alla 42 km.

Eftersom jag hade ett inte helt optimalt utgångsläge så förväntade jag mig ingenting av loppet men jag hade lite tur med vädret, eller ja, de andra hade otur så jag vann! Jag trodde knappt på vad de sa i en av de sista vätskekontrollerna. Visserligen hade jag inte sett några av de andra tjejerna sedan starten men det verkade osannolikt tyckte jag. Fast jag hade som sagt vädret på min sida. Det började nämligen regna fem minuter innan vi skulle starta och jag var den enda av tjejerna som hade stavar. För er som inte åker inlines kan jag säga att det blir väldigt halt på asfalten när det blir blött och då kan man inte trycka ifrån med benen lika mycket. Har man då stavar så kan man dels stabilisera, dels använda överkroppen för att ta sig framåt. Jag tror att de andra tjejerna hade bättre utrustning än jag, det såg så ut i alla fall på startlinjen, så hade inte regnet kommit hade jag nog haft svårt att vinna. Jag behöver verkligen nya hjul till mina skrillor. De är sneda och rullar dåligt men man får ju bättre träning på det sättet! Fast det är ju inte så roligt när, ursäkta ärligheten, tjocka gamla gubbar med lätthet bara rullar förbi medan jag själv kämpar järnet.

Det var ett roligt arrangemang fast det var inte så bra arrangerat. När jag kom i mål fanns ingen kvar och de hade demonterat nästan hela området. Det kändes tråkigt. Speakern var inte heller helt med utan var någon annanstans när vinnaren i damklassen, inlines 42 km kom i mål. Det kom han på först efter att jag kommit i mål och ropade ut. Hmpf! Lite stött är jag faktiskt. Fick i alla fall en medalj och ett första hjälpenkit som pris. Alltid något.

För fadern gick det inte riktigt lika bra. Han vurpade och stukade tummen. Som plåster på såren fick han åka motorcykel tillbaka till målområdet och det verkade ha lindrat smärtan en del. Tyvärr gick ju kläderna sönder, han hade ett nytt Björn Dählieställ på sig. Trist.

Mamma var med som kameraman och tog lite bilder. Själv filmade jag lite och jag tänkte klippa ihop det till en liten video. Premiär på den senare!

UPPDATERAT! Nu är den officiella tiden inne (eller ute, beror på hur man ser det). Undertecknad kom i mål på 2.23.31. 7.07 före tvåan. Känner mig nöjd med det faktiskt.

Uppladdning var det ja…

Klockan är 00:00. Uppladdningen inför E18-loppet har nu gått in i sin sista fas. Jag måste säga att jag är väl förberedd. Har ätit kasst som bara den, sovit färre timmar på en hel vecka än jag normalt gör på ett dygn och nu sitter jag här natten innan och tittar på film och bloggar istället för att sova. Med andra ord är det upplagt för ett strålande resultat imorgon. Jajjelåda…

Före crazy week hade jag tänkt att jag skulle satsa hårt och knipa förstaplatsen men nu blir det bara ett träningspass. Ett ganska långt ett, granted, med ändock ett träningspass. Min käre far ska också vara med i loppet men i 30 km rullskidor. Kärleken stannar hemma i Stockholm och cyklar några timmar med grabbarna.

Väskan är semipackad, träningskläderna är halvtorra och jag är så förberedd som jag någonsin kan bli. Redo? Jadå!
Sov gott, ses vi i Enköping imorgon?

Tack alla som nominerat!

Det värmer otroligt att ni tagit er tid att nominera mig till Årets Träningsbloggare 2010. Nu gäller det bara att hålla tummarna och hoppas att det räcker för att komma bland top fem!

Dagens träning blev ett lättare karatepass. Fokuserade mycket på tekniken och smådetaljer. Jag hittade inte det flow jag haft tidigare men det var i alla fall inte lika dåligt som i måndags. Har mycket att arbeta på fram till SM men det känns inte omöjligt. Idag var också första träningen i ny gi och med de nya benskydden. De senare gjorde verkligen stor skillnad för sparkarna. Förut har jag hållit tillbaka av rädsla för att träffa armbågar men nu vågade jag gå helt in med sparken. Det kommer underlätta för en del tekniska framsteg tror jag.

Nu väntar två sköna vilodagar för att låta kroppen komma igen och tanken är att köra hårt lördag, söndag och så ha en lite lugnare vecka fram till E18-loppet.

Skickar en slängkyss som tack för nomineringarna!

Misslyckat försök på långpass

Inför E18-loppet tänkte jag testa formen med ett långpass inlines. Jag kollade vädret igår och det skulle vara lite regn men när jag kollade igen imorse skulle det vara uppehåll. Finemang tänkte jag.
Så fort jag kom utanför gymmet började det droppa lite men lite stänk är ju inte så farligt så jag åkte ändå. Ju längre ut jag kom från stan, desto mer regnade det. Skorna läckte vatten och det blev ordentliga pölar på cykelbanan vilket gjorde det omöjligt att fortsätta. Därför blev långpasset bara en timme långt och jag kom inte längre än 16 km. Det är en dryg fjärdedel av vad jag ska prestera om två veckor… Vi får se hur det kommer att gå. Jag blev i alla fall inte trött av passet så det känns inte som om 42 km ska vålla allt för stora problem. I alla fall inte om vädret är bra.

Ny tävling in i schemat!

On a whim anmälde jag mig till 42 km inlines i invigningsloppet av den nya sträckan på E18. Den 11:e september är det dags och hittills är vi nio damer i min klass. Har smyggooglat lite på de andra tjejerna men inte fått fram om någon av dem är träningsamazoner. I alla fall känns det som en bra start på träningen inför loppen under Vasaloppsveckan.