#%!?& Tjejvasan hotad

Halsen är värre, kroppen tung och huvudet bultar. Ser inte ut att bli en tjejvasa för mig i år. Tar slutligt beslut imorgon bitti.

På dåligt humör. Slut på meddelande.

Som ett brev på posten…

Det var självklart inte gratis att misshandla kroppen så i helgen. Som ett brev på posten sitter jag nu och snörvlar hemma i soffan istället för att hänga med kompisarna på jobbet.     Det är priset man får betala för att ta ut sig utan att vara förberedd. Fast det var värt det!

Mamma och jag har börjat fundera lite på TjejVasan. Nu när man ändå har en seedande tid kanske det kan vara en kul grej att köra det loppet också. Vi kollar blocket efter startplatser och är det någon som sitter på en startplats eller två och inte vill/kan åka, hiva iväg en kommentar här eller ett mail till daligtsamvete(at)gmail.com.

Och nu över till något helt annat. Hittade den här annonsen på ett forum för en stund sedan. Är inte det, det dummaste ni har hört? Dietspray… Mycket ska man höra innan öronen ramlar av.

Svag och skruttig

Det var en jobbig natt med mer hostande än sömn så jag har legat i soffan hela dagen. Energin räcker knappt åt att resa på sig. Jag är inte förkyld på vanligt sätt med bomullshjärna, rinnande näsa och feber utan det är halsen som är boven. Ingen röst, väldigt öm och stickig och trött efter allt hostande. Hoppas verkligen jag slipper snoret…

När man känner sig svag och skruttig är det väldigt skönt att man har en man som tar hand om en. Kärleken åkte till och med ned till Naked Juice Bar och kom hem med en stor, fantastisk smoothie och en supermuffin med äpple, morot och dinkel. He’s really something, my guy!

20110716-145411.jpg

Snart i mål

Sitter och äter en fantastisk frukostbuffé och gör mig redo för eventets sista dag. Det blev inte så sent igår och jag har dessutom sovit gott i en bred dubbelsäng i världens kanske kitschigaste hotellrum. Jag hade en stor plastflamingo med simglasögon i badrummet!

Jag hade sett fram emot att träna imorgon men jag har börjat känna lite stick i halsen. Att bli förkyld nu förefaller väldigt onödigt. Hoppas kunna dra ned till gymmet en stund imorgon i alla fall.

Nedan ser ni flamingon och en bild på gårdagens dessert!

20110325-080457.jpg

20110325-080507.jpg

På västfronten intet nytt

God söndag!

Här är det förkylt. Kärleken och jag hostar, snorar och nyser om varandra och det finns inte mycket värt att rapportera på en träningsblogg som denna. Den enda fysiska aktivitet jag har ägnat mig åt var en promenad igår som resulterade i att jag var helt slut när jag kom hem.

Det är lätt att komma in i negativa tankespiraler när man är sjuk. Dels är man ju hyfsat döende till att börja med; huvudet är vadderat av bomull på insidan och näsan är en läckande kran, dels blir man extremt rastlös för att kroppen som är van att röra på sig helt plötsligt måste hålla sig i ro. Det blir lätt att man börjar tänka på att man ätit ditten eller datten och ser musklerna förtvina medan man står framför spegeln. Dessutom läser man ju massa träningsbloggar där aktiviteten är hög och man får ännu mer känslan av att missa massa saker.

Jag hade hoppats att jag skulle vara tillräckligt frisk imorgon för att kunna träna men utsikterna för det är inte lysande.

Enough with this sh**

Jäkligt trött på att gå hemma och snora och tyna bort gick jag till gymmet idag. Noga med att inte få upp puls jobbade jag med triceps, biceps och bröst. Blev också lite mage och en stund på balansplatta för att stärka upp alla småmuskler och fästen som håller knäna på plats.

All in all är jag rätt nöjd med min insats med tanke på att jag var riktigt risig igår kväll. Nu sitter jag i en soffa på gymmet och väntar på Kärleken som kör konditionsträning. Jag måste vänta tills snuvan lättar för att kunna köra pulsträning. Istället sitter jag här och äter en sjukt äcklig protein bar från Maxim. Jag fattar inte att de måste vara så äckliga.