På damtralla till Nynäshamn

Vilken tur vi har kört, Gittster, Svarta faran och jag. Först körde jag ned till Gullmarsplan och mötte Gitta, sen cyklade vi till Älvsjö och hoppade på pendeln. I Västerhaninge hoppade vi sedan på bikesen igen och cyklade ner till Nynäshamn. Med en liten extra tur för att vi körde fel hade vi cyklat 51 km när vi kom fram.

Lunchen på Nynäs Rökeri smakade fantastiskt och eftersom jag ändå bränt typ 3500 kcal gled det ned en glass också. Den var dock inte lika god. Kanske har jag lyckats vänja mig av med sött? Haha, det vore århundradets skämt i så fall! Sockerjunkie som man är.

Nåväl, vi skulle åka pendeln hem men ett växelfel gjorde att vi fick cykla mellan Tungelsta och Västerhaninge. Man får ju inte ta med sig cykeln på bussarna. Tack vare en cykelgud/local girl åkte vi en genväg och kom fram samtidigt med bussarna. Ytterligare fem km på räknaren och dagens total stannade på 56 km. Helt ok dagsverke enligt mig!

Nu är jag sjukt sugen på en riktig landsvägscykel. Damtrallan är ju inte direkt gjord för långa cykelturer. Får börja spara så kanske man har råd nästa sommar.

20120707-184859.jpg

20120707-184906.jpg

20120707-184912.jpg

20120707-184919.jpg

Mördarbacke och mördarboxning

Efter en riktigt skön vilodag med festligheter på kvällen igår slog jag till på ett dubbelpass idag. Först blev det ett backpass i Hammarbybacken. Kroppen var rätt seg efter en sen kväll och lite dricka men jag pushade rätt hårt ändå. Totalt blev det tre långa vändor upp med stavar och tre snabba ruscher i det brantaste partiet. Efter det hade jag ingen kräm alls i benen. Med mig hade jag fighter-Gitta och en tax som heter Allan, aka TigerAllan. Allan var inte alls på springa-upp-för-backen-humör. Gitta fick lura honom med godis hela vägen upp! Nerför vad det dock inga problem, fort gick det då!

Jag var inte så nöjd med passet så jag bestämde mig lite spontant för att haka på Gitta till Narva Boxningsklubb och köra med Åsa Sandell och de andra i Sweet Sunday Fight Club (fast vi körde idag…). Det blev ett rätt jobbigt pass och min boxningsteknik lämnar en hel del i övrigt att önska. Det skiljer sig ganska mycket från karaten.

In alles blev det en rätt skön dag och de båda passen kompletterade varandra fint. Känner mig nöjd med träningen. Kosten, ja, den har hamnat lite på sniskan men det skiter vi i!

Nedan en inte helt smickrande bild efter en riktigt jobbig tur uppför backen. Gitta har tagit bilden och Allan undrar vad jag håller på med.

20110619-000429.jpg

20110619-000448.jpg

Sweet sunday fight club

Trots gårdagens fightingmotgångar gick jag ner till Narva BK idag för ett riktigt boxpass med #ssfc-gänget. Idag var Gitta med också, så kul!

Alla ni som kör BodyCombatpass och boxpass borde testa att slåss på riktigt. Det är otroligt kul och ger en skön kick!

Själva boxningen gick bra. Man kämpar ju med en del karategrejer som typ stansen och rörelsemönstret men det är skönt att bara trycka på i slagen och inte hålla igen. På slutet sparrades jag och Gitta. Tog det väldigt lugnt med knäna och fokuserade på teknik istället.

Imorgon blir det nog vilodag, har fullt med möten till sena kvällen, så det blir svårt att pussla in ett pass. Ska dock köra rehabövningar på balansplattan när jag kommer hem.

Check out Gitta and me! Don’t we look fierce?

20110410-193843.jpg

Härlig dag i spåret

Vilken härlig dag det har varit. Solen sken och värmde oss där vi stretade på och för egen del blev det väldigt lugnt med tanke på knät. Jag hjälpte Gitta genom sitt andra skidpass någonsin och jag har nog sänkt henne med information om hur man egentligen åker klassiskt. Eller som hon uttryckte det: ”Jag visste inte ens att det fanns timing i skidåkning!” Men hon kämpade på riktigt bra och ge henne några pass till så kommer hon vara riktigt vass!

Kärleken och Micke åkte och teknikfilmade. Håll utkik på skidbloggen så kommer det säkert film där vad det lider.

Jag är otroligt nöjd med att ha kunnat utnyttja dagen och över huvudtaget stå på ett par skidor. Det var ju mest stakning från min sida. Det säger väl egentligen inte så mycket om själva knäskadan att jag kunde åka skidor idag med tanke på att förra gången när jag kraschade korsbandet cyklade upp till akuten två veckor senare för att svullnaden inte lagt sig. Läkarn blev minst sagt perplex när jag berättade hur jag tog mig dit, man gör det man måste liksom. I alla fall är inte faran avblåst men jag tror inte att det är så farligt att jag måste operera i alla fall. Och det är ju positivt.

På bilderna nedan hittar ni Gitta och mig kisandes i motljus och Kärleken och Micke prydligt uppställda samt ett försök till att fånga det otroligt vackra vädret och landskapet. Solen lyste vackert genom grenverket men kameran fångade inte riktigt det vi såg med våra ögon. iPhone som kamera har ju sina brister…

Ska man låta sig hindras?

Nej, det ska man förstås inte! Solen skiner på klarblå himmel, det är 13 minusgrader ute, snön ligger vit på backen – inte kan man sitta inne en sådan dag för att knät är lite kvaddat? Nej, självklart inte!

Det blir försiktig, försiktig klassisk åkning för mig idag. Den lilla cyklingen jag ägnade mig åt igår har redan gett resultat. Knät är mycket rörligare och inte lika svullet. Jag har också dragit på en liten stödstrumpa för att se till att det inte åker iväg åt konstiga håll just to be safe.

Kärleken och jag får sällskap av Gitta (som äntligen ska få uppleva skidåkning i härligt väder) och Micke, kärlekens kollega, och kosan styr mot Jarlabanke. Det är platt och bra för mig som mest får staka.

It’s going to be a great day. Gundetrosa på!

Med Gitta i attacksnö

Det var kanske inte riktigt i det här vädret jag tänkte att
Gitta skulle få sin första längdskidupplevelse. Vi åkte till
Hellasgården för att ta de första frånskjuten men det var bara
total misär. Spåren var knappt spår, omklädningsrummen ville de ha
60 pix för och överallt satt det arga lappar från personalen om vad
man fick och inte fick göra. Nevertheless, ut och åka skulle vi.
Hade inte mer än lagt ned skidorna innan jag insåg att jag hade fel
valla. Gled inte framåt en meter. Det fastnade massa snö i
fästvallan och när det var som värst fick jag stanna var tredje
meter och skrapa av. Gitta hade lite bättre valla för snöstormen
och skidade på som hon aldrig gjort annat! Jag spår en ljus
skidframtid där! Mhm.

Ensam på ett mörklagt kontor

Alla kollegor har övergivit mig och jag sitter ensam kvar och försöker bli av med surdegar som jäser i pappershögarna. Jäkla röda dagar att torpedera kalendern så att folk inte är på plats när jag behöver få tag i dem. Jag hade en vag liten plan om skidgång nu
på kvällen men jag får skrota den tror jag. Det kommer nog vara rätt sent när jag kommer hem.

Imorgon ska jag lära Gitta att åka skidor! Det kommer att bli superroligt! Dessutom ska vi testa nya spår, Hellasgården. Någon som varit där och åkt?