Caféjobb och goda nyheter

Det bästa jag vet är att sätta mig på ett fik och jobba. Det gör inte så mycket att det är stimmigt runt omkring för att det blir liksom en ljudmatta som, hur konstigt det än låter, gör det lättare att koncentrera sig på det man ska göra. På agendan står boken. Vi har fått kommentarer från förlaget så nu är det finlir och fix som gäller. Det känns ganska kittlande att den nästan är klar! Vi ligger lite efter med bildmaterialet eftersom det inte varit snö. Det gör det ju svårt att fota skidteknik! Mattias har ju också sin mest busy period nu med skidlektioner och läger så vi får se hur vi ska pussla in det.

Jag började dagen med ett besök hos Uffe och fick nya streckgubbar. Ska göra dem varje dag och nu kommer det att krävas disciplin för att följa order. Det är så väldigt lätt att ”glömma” att göra dem men fasen, nu är det allvar! För vet ni? På måndag tänkte jag ta på mig dräkten igen och ställa mig på mattan. Det kommer att bli väldigt lugnt, jag ska bara testa hur det funkar och koncentrera mig på tekniken. Uffe har godkänt testet så jag hoppas, hoppas att kroppen håller. Förutom streckgubbarna var det också nålbehandling. Fast idag fick jag el i dem för att få mer effekt. Lite läskigt var det allt men det gör inte ont.

Anyway har jag landat på ett Espresso House och upptäckte till min glädje att de har gratis wifi. Det tycker jag alla fik borde ha. Det är så bra för alla jobbnomader!

20120104-140611.jpg

20120104-140639.jpg

Annonser

Ingenting kommer gratis i Vemdalen

Det blåser rätt ordentligt här uppe på fjället och Dagmar har satt sina spår med nedblåsta träd och annat bös som ligger i skidspåren. Idag har snöar det dessutom så förutom vinden driver det nu in nysnö i spåren också. Det gör det lite trixigt att åka. Bitvis går det grymt trögt och bitvis är det is och då går det undan men man får inget gratis. För varje meter måste man kämpa riktigt hårt. Idag blev det en mil till så nu har jag skramlat ihop till lite drygt fyra!

Kärleken, den stackarn, han ramlade på ett isigt parti och knäckte en 3000 kr-stav. Det finns inget värre ljud än det där klinchet när staven går av. Vemdalens backar tar betalt!

Nu ska vi packa ihop oss och fara till Idre. Tydligen blåser det rätt rejält där också så vi får se hurdan åkning det blir. Det är i alla fall flackare terräng så man behöver ju inte slita riktigt lika hårt även om det är jobbigt där också.