Och ibland måste man lyssna

Det kändes inte helt bra i magen igår efter frukost så jag valde att avstå ett pass inne på snön. Kärleken ska köra en multisporttävling i helgen så han vilade också och istället hängde vi ett tag i landslagets vallabuss där vår kompis Berglund stod och mätte elitens skidor. De testar ca 500 par skidor där i tunneln så att eliten får bra grejer att åka på. Säkert 40 par per åkare testas och kontrolleras noggrant.

Sedan började vi färden hemåt och magen var verkligen på kivigt humör. Det blev lite bättre framåt eftermiddagen när vi gjorde ett stopp i Köping hos goda vänner men när vi åkte därifrån var inte kroppen game och hade lagt till sig men en huvudvärk utom denna värld. Hela vägen hem fick jag kämpa mot illamåendet som huvudvärken orsakade. Krasch rätt i säng när vi kom hem alltså. Min fine man masserade mitt huvud och kom med kalla handdukar att lägga över pannan.

Ny dag, fortfarande risig i kistan. Det blir en vilohelg i soffan, det är ju bra grejer på TV i alla fall, och så får jag heja på Kärleken i tävlingen hemifrån.

Några bilder från bussen. De kan valla men kanske inte stava…

20120803-101425.jpg

20120803-101456.jpg

20120803-101522.jpg

En kropp i ofas

Jag har en infektion i kroppen och mitt immunförsvar verkar ha tagit semester. Halsen är fortfarande lite stickig, jag har haft en lätt huvudvärk hela dagen och jag har de första tecknen på ett litet munsår. Tydliga tecken på att det far runt något illvilligt i kroppen alltså. Det gillar jag INTE!

Ett annat nytt fenomen är en bottenlös hunger som jag inte riktigt är van vid. Undrar vad det kan bero på. Det är som att kroppen vill ha massa extra energi för att bli av med bacillerna. Jag hoppas det i alla fall. Annars kan det vara ett första tecken på en begynnande magkatarr. Men sådana tankar vill jag inte tänka.

Spenderar kvällen på kontoret ikväll också och längtar till lördag. Sova-ut-dagen.

Poängen med en träningsblogg

Är att man ska träna och sedan blogga om det. Men de senaste tre veckorna har jag knappt tränat alls. Och jag verkar bli sjuk av det! De gånger jag har tränat den senaste tiden svarar inte musklerna riktigt som de brukar och jag får inte upp puls eller fighting spirit. Huvudvärken, det senaste tillskottet i min åkommepark, verkar inte helt ge med sig. Den ligger liksom som en konstant mössa överst i huvudet. Trött, grinig och sur för att jag inte får träna. Vet inte vad er diagnos blir men min säger ond cirkel.

Dags att bryta den med andra ord! Man kan ju inte köra igång för hårt direkt, då skadar man sig ju bara men jag kommer att, starting monday, dra upp träningen igen. No matter what! Jag mår dåligt om jag inte tränar. Det verkar bara vara så. För att inte tala om det dåliga samvetet som gnager varje gång jag går förbi gymmet utan träningskläder.

Den vita månaden då? Jo, det går bra. Inte en endaste godisbit har jag ätit. Inte heller har det blivit bullar, tårta eller något annat. Det enda som smugit ned är några pepparkakor till glöggen men då med ädelost på så det räknas som mat. 😉 Fast jag känner att det var lite otaktiskt att ha en vit månad i december. Don’t know ‘bout you, men för mig är jul förknippad men godis och lussebullar och generellt sockerintag  långt över normala månader. Dessutom, eftersom jag inte tränat så mycket så har jag inte sett några resultat riktigt av att inte äta godis. Det har inte hänt något med vikten, jag känner mig inte piggare (snarare tvärtom) och allt det hälsogurus säger verkar vara bara bluff och båg. Ska hålla i det dock. Två veckor kvar.

Tills imorgon, mys på i era mjukisbyxor och moffa chips, för imorgon är Heidi ”Anna Anka” Wold tillbaka och det dåliga samvetet kommer som ett e-mail i inkorgen!

Peace out!