Värsta blodblåsan!

Karatemåndag!!! Två månader har jag väntat på att få sätta ihop dessa två ord. Det har gått ofattbart lång tid sedan jag fick dra på mig gi:n, knyta bältet och stoppa in tandskyddet i käften. And it felt gooood!

Som förväntat var jag inte i någon direkt toppform. Kroppen var seg och i kontringarna var jag helt bortkollrad men fotarbetet kändes bra. Efter träningen när jag drog på mig skorna sved det lite under tassarna, det var ju bara att vänta efter att ha varit borta så länge men när jag kommit hem och gått runt lite tyckte jag ändå att det sved lite mer än vanligt. När jag tagit av mig strumpan och tittat efter fattade jag ju varför. Värsta blodblåsan! Jag som hade tänkt springa imorgon bitti måste kanske tänka om lite. Får se hur det känns när jag kliver upp.

Dagens bilder är såklart på blåsan och mina side-kicks Alva och Mickis. Nere i dojon gäller inte att man inte slår på dem som är mindre… Eller sparkar snarare.

20120416-222901.jpg

20120416-222927.jpg

SM-förberedelser

Packar ihop alla pinaler inför SM. En dryg timme har gått åt till att sy fast Malave Do-märket på dräkten. Avskyr att sy men nu sitter det i alla fall där. Hoppas det inte färgar av sig när det blir blött eller att någon motståndare river tag i det och förstör dräkten.

Snart sängdags och så väntar sex timmars bilfärd med cranky, dietande karatefolk imorgon. Yay…

Idag har jag slagits!

Måndagens träningspass bestod av karate på Malave Do. Det är skönt att använda hela kroppen när man tränar, både kropp och huvud. Det handlar mycket om att synka kroppens rörelser med huvudets befallningar. Ofta går det inte riktigt alls som huvudet vill. Kroppen är långsam!

De senaste tre månaderna har min tränare Ramon verkligen dissekerat min teknik och varje gång han sagt Heidi så har något varit fel. Följaktligen känt mig helt värdelös ett bra tag men så idag lossnade en liten men viktig bit och helt plötsligt funkar timingen! Det är svårt att förklara för den oinvigde men jag hittade känslan i fötterna mot mattan för att hålla benen spända på rätt sätt. Det gör att jag nu bättre kan glida längs golvet och hålla kroppen mer stabil. Gav mig själv en klapp på axeln faktiskt.

Hade tänkt ta en bild på mig i pyjamas från dojon men glömde det så här kommer en hemifrån istället. Bältet ser väldigt svart ut på den här bilden men det är det tyvärr inte. Blått har jag.