Vacker morgonpromenad och väldigt mörk kvällslöpning

Idag började dagen med en timmes powerwalk före frukost. Mollösund är jättevackert innan det riktigt vaknar men solen sken ordentligt och det var varmt redan på morgonen. Medan jag gick hade jag inspirerande TED-talks i öronen och jag lyssnade bland annat på varför ett leende egentligen är en superpower. Jag ska skriva mer om det en annan dag.

Dagen har annars gått ut på att måla en friggebod och ligga i solen. Målandet tog hela förmiddagen och en bit över lunch så därför var jag dödshungrig när jag satte mig till bords. Över halva dagsbehovet av energi senare hade jag lite ångest så efter middagen, när det svalnat lite, drog jag ut på en löptur.

Först var det en fantastisk solnedgång och sen blev det mörkt. Jättemörkt. Jag borde verkligen haft på mig reflexväst. Jag fick ihop en dryg mil i alla fall på 1:05. Det är faktiskt första gången på riktigt länge jag klarar att springa en mil och med tanke på löpfiaskot häromdagen är jag jättenöjd.

Jag tog inga bilder på solnedgången, jag skulle se hur fort jag kunde springa fem km (30:45), men imorse knäppte jag av ett par!

20110729-234216.jpg

20110729-234252.jpg

20110729-234318.jpg

A different kind of amusement park

Bara sten say you? Heaps of fun says I. Idag vaknade vi till strålande sol på västkusten och Mollösund. Vi brukar försöka få in ett par dagar här varje sommar och en tradition är att springa på klipporna vid havet. Det är en otrolig frihetskänsla att stå högt upp på en klippa och titta ut över havet och känna den ljumma vinden i håret.

I en och en halv timme var vi ute, Kärleken och jag. Hoppandes mellan klippor, klättrandes upp på toppar, springandes över berg och forcerandes stora partier djup ljung och enbärssnår. Vi har väl ett och annat rivsår på benen nu men det är det värt. Förkylningen känns äntligen rätt avlägsen men jag tycker att jag är i dålig form. Å andra sidan jämför jag mig med konditionsmonstret Kärleken…

En sak som är svår här på västkusten är maten. Det finns alldeles för mycket god mat. Fantastiska röror från Stocken, himmelsk aioli från Larsson och så är det lite mycket efterrätter med. Viktmålet för den här veckan blir att behålla vikten från förra veckan. Att hoppas på nedgång är bara utopi. Anyway, på västkusten njuter jag av livet!

Här är bilder på terrängen och så en vansinnigt ful bild på Kärleken och mig. Solen var stark så vi såg ingenting av vad vi fotade. Blåste gjorde det visst också…

20110728-231224.jpg

20110728-231247.jpg

20110728-231305.jpg

20110728-231336.jpg