Entusiaståkning på Jarlabanke

Precis som vilken normal människa som helst klev Kärleken och jag upp kl 7 denna lördagsmorgon för att bege oss ut till Jarlabanke och åka skidor. Man är lite bortskämd med bra spår i fjällen men det här är en av få möjligheter till snöträning som Stockholm erbjuder. Ett stort tack till alla som jobbar med att ge oss den möjligheten!

Det var ganska många som tagit sig ut till Täby så spåren blev lite slitna efter ett tag men på det stora hela var det fin åkning. På sina ställen är det snö/gräs-ration lite ojämnt fördelad men är man skidentusiast slash Vasaloppsåkare med panik duger det utmärkt. Jag hade svårt att få riktigt fäste i stakning med frånskjut och de få platser man kan träna diagonalåkning. Jag kände mest att jag flaxade fram över banan men jag skramlade ihop lite drygt 13 km och ganska många av dem var stakträning. Vilket jag verkligen behöver. Spaghettiarmar kommer man inte långt med. Jag har förresten anmält mig till Kristinaloppet i Norberg om två helger. 30 km klassisk åkning och målet ligger på 2.30. Vi får väl se om det är görbart.

De har förresten byggt en värmestuga ute på Jarlabanke. Grymt skönt att byta om i jämfört det lilla lusthuset vi brukade få låna av Björn, en av eldsjälarna där ute. Han var så klart där idag också och såg till att folk parkerade vettigt och att allt var i sin ordning. Passade på att hugga honom för en bild!

20120128-183046.jpg

20120128-183106.jpg

Härlig dag i spåret

Vilken härlig dag det har varit. Solen sken och värmde oss där vi stretade på och för egen del blev det väldigt lugnt med tanke på knät. Jag hjälpte Gitta genom sitt andra skidpass någonsin och jag har nog sänkt henne med information om hur man egentligen åker klassiskt. Eller som hon uttryckte det: ”Jag visste inte ens att det fanns timing i skidåkning!” Men hon kämpade på riktigt bra och ge henne några pass till så kommer hon vara riktigt vass!

Kärleken och Micke åkte och teknikfilmade. Håll utkik på skidbloggen så kommer det säkert film där vad det lider.

Jag är otroligt nöjd med att ha kunnat utnyttja dagen och över huvudtaget stå på ett par skidor. Det var ju mest stakning från min sida. Det säger väl egentligen inte så mycket om själva knäskadan att jag kunde åka skidor idag med tanke på att förra gången när jag kraschade korsbandet cyklade upp till akuten två veckor senare för att svullnaden inte lagt sig. Läkarn blev minst sagt perplex när jag berättade hur jag tog mig dit, man gör det man måste liksom. I alla fall är inte faran avblåst men jag tror inte att det är så farligt att jag måste operera i alla fall. Och det är ju positivt.

På bilderna nedan hittar ni Gitta och mig kisandes i motljus och Kärleken och Micke prydligt uppställda samt ett försök till att fånga det otroligt vackra vädret och landskapet. Solen lyste vackert genom grenverket men kameran fångade inte riktigt det vi såg med våra ögon. iPhone som kamera har ju sina brister…

Mördande före

Vilken dag det har varit här uppe i Vemdalen idag! Solen har lyst, himlen har varit helt klarblå och föret har helt och hållet mördande. Trots att det var nypreppat gjorde all snö som kom igår och i natt att det var löst i spåren. Att åka skejt var inte att tänka på, skejtbädden var lika mjuk som smörpaketet på en lunchbuffé och i spåren var det absolut noll glid. Jag har aldrig kämpat så hårt för att åka en så kort sträcka. På 2,5 timmar kom jag bara ca 15 km. Jag fick STAKA i nedförsbackarna! Puderspår!

Med förkylningen nyligen ur kroppen måste jag varit uppe i absolut maxpuls ett par gånger. Det var brutalt! Därför blir det bara ett pass idag. Kroppen pallar verkligen inte mer! Förhoppningsvis kommer de att preppa i natt så att snön kan sjunka ihop på plats.

Men jag ska inte klaga. Det har varit en otrolig dag att vara utomhus och jag är väldigt glad att jag har förmånen att kunna vara ute när det är så här vackert!

Mördarpass: Stakning i 90 min

Om ni verkligen vill träna armar rekommenderar jag stakning i 90 minuter. Om inte jag har träningsvärk imorgon är jag i mycket bättre form än jag någonsin varit. Inget träningspass på gymmet kan mäta sig med att staka en längre tid, I tell you. Mage, axlar, rygg och triceps fick sig en rejäl genomkörare idag. Känns fint!

Passet gick väldigt bra trots att vi idag ätit alldeles för lite. I rak motsats till resten av semestern, haha. Faktiskt har vi bara lyckats äta frukost och middag idag. Där emellan blev det lite russin och mjölk. Inte helt optimalt. När jag stod där och stakade kände jag att det är väldigt långt kvar till att klara halvvasan. Jag har ju bestämt mig för den och den långa skejtvasan. Totalt med de båda loppen blir det alltså 9 mil. Jag har en del träning framför mig som sagt.

Dagens bild är på min blåsa jag fått i handen som tack för att jag kämpat så hårt. Lite halväckligt men ni har ju genomlidit bilder på mina fotblåsor och då tänkte jag att ni klarar av även detta.

Natt, natt!