Mycket kaffe nu alltså

Det är sen kväll med jobbet igen. Det är märkligt hur fort dagarna går och hur lite man får plats med i dem. Hjälper såklart inte att man lägger ett par minuter på att blogga heller men lite snickesnack måste man ju få klämma in!

Det dricks mycket kaffe nu också. Ett litet riskbeteende med tanke på min mage men jag har drabbats av Den Stora Tröttheten och förstår inte hur trött man kan bli. Svider i ögonen av trötthet men ändå vill kroppen inte somna på kvällarna. Lite stressvarning kanske. I morse lät jag faktiskt bli att gå till gymmet. Låg hemma i soffan och tittade lite på valtal istället. Ja, jag sov kanske en liten stund också. Sedan fick jag lite ångest, vilodag liksom! Näj! Letade fram en video Zumba på det dära internettet och skuttade som en fåntratt hemma i vardagsrummet. Dans är inte min grej i vanliga fall och om jag känner mig fånig i en gruppträningssal med massa folk är det inget mot hur man känner sig när man är själv i vardagsrummet. Men andfådd blev jag och så körde jag några plankor så svetten droppade. Kanske inte mitt mest intensiva pass men det är kul med lite variation.

Jag är lite sugen på att lägga till något från kaklådan till mitt kaffe men jag är stark och låter bli. Inget slarv på vardagarna så är det ok med lite utsvävningar på helgerna tänker jag.

20121107-191610.jpg

Heidi testar: ViPR

Genom Terese på Spark i Baken fick jag och 39 andra chansen ikväll att träna nya klassen ViPR som drar igång på SATS 23:e januari.

ViPR är en slags styrke-och konditionsklass där man jonglerar ett gummirör som väger från ett par kilo. Det är rätt tungt att kasta runt på den där och jag kan ju säga att man kanske inte ska ha ont i ryggen när man börjar för hela bålpartiet ska aktiveras. Därför kunde inte jag göra alla rörelser fullt ut men när jag kollade på pulsklockan hade jag ändå nått 171 i puls som max. Det är ju helt ok. Dock var passet lite för kort för att jag tycker att det ska ge betalt för nedlagd tid och jag kommer nog inte att ha ViPR som framtida favorit. Men det är ju kul att prova nya saker och jag är säker på att jag kommer ha lite träningsvärk i muskler jag inte brukar använda imorgon.

Det som också är roligt med att gå på event så här är att man träffar coola och roliga människor. Och så träffar man dem som man faktiskt redan borde känna. Som Pernilla. Vi är lika gamla, har gått i samma högstadieskola och gymnasium och känner samma människor – men inte varandra! Helt sick!

Med mig på passet var också min kollega Terese! Hon offrade ett zumbapass för att hänga med mig så nu måste jag dansa zumba med henne. Det kan bli intressant… Jag tänker att det borde vara ungefär som om Mr Bean skulle dansa. Jag återkommer i ämnet.

20120104-223055.jpg