Tja, det händer ju inte så mycket i träningsväg just nu. Jag mår avgjort mycket bättre idag, är på kontoret och har flängt runt på stan i massa ärenden men träna är ju lite för tidigt att göra än. Således har jag nada att skriva om.
Hur ska man då fylla ett helt blogginlägg med massa text när man inte har något att skriva om? Och gör så att inlägget engagerar, får folk att tycka saker, hejar och peppar, planerar och funderar. Det är inte alldeles lätt ska jag säga. Det är då man får ”gå in i sig själv” och fundera högt på saker som andra kanske också går och funderar på. En sådan sak verkar vara vikt.
Ni läser ju mina inlägg och vet att jag just nu håller på att logga allt jag äter för att vinna över Löparbästisen i försten ned fem kilo. Även andra bloggare funderar just nu på vikten och vad den gör för det egna välbefinnandet. Och det är väldigt prestationskopplat. Man outar sin vilja att gå ned i vikt för att dels få pepp av andra, dels få den där extra skjutsen av att man har talat om vad man vill och därmed också får stå för det. En logisk följd av det är att man skapat sig ett projekt som man måste fullfölja annars är man en som ger upp, misslyckas, är en dålig människa – i sina egna ögon och det man tror att andra ser. Den negativa spiralen vrider sig ytterligare ett varv. Ytterligare ett måste, ytterligare ett ok som redan ligger över ganska tungt lastade axlar. För det var ju inte i ärlighetens namn det första projektet man satt sig på att göra, eller hur?
Det krävs väldigt mycket om man vill gå ned i vikt. Det krävs determination, karaktär, vilja, pannben – och hjälp. Det är jättesvårt att göra det själv. Särskilt om man ska bryta gamla invanda mönster behöver man någon som står bredvid och kikar ned i korgen på ICA eller på tallriken på lunchen. Invanda mönster betyder faktiskt att hjärnan kopplar av och handlar på rutin. Inte lätt att vara uppmärksam på det man gör då.
Det jag vill ha sagt med allt det här är att man aldrig ska känna sig som en dålig människa. En väg är aldrig spikrak, en viktresa aldrig en ständigt nedåtgående kurva kantad av broccoli. Man ramlar av vagnen ibland. Man äter ibland fel saker. Man handlar ibland på rutin. Men tänk på att varje gång du känner dig som en dålig människa för att du ätit en portion för mycket, en tårtbit istället för en knäckemacka till mellanmål – det är ingen katastrof. Det blir ett extra varv träning bara. Ingen fara på taket. Var glad och må bra. Typ så.
Mina vikttips blir alltså som följer:
– Logga allt du äter. Och var ärlig. Det är bara du själv som ska läsa och det är bara digsjälv du ljuger för om du inte skriver upp allt. När du ser svart på vitt vad du äter kan du förändra.
– Träna. Energin som går in måste förbrännas tillsammans med det som redan finns lagrat. Inga konstigheter. Mindre in, mer ut = lättare kropp.
– Säg ditt mål högt men be samtidigt om hjälp. Låt andra hjälpa dig loss ur rutiner och vara karaktär åt dig när du själv inte orkar vara stark.
Dåligt samvete 